- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
90

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ondskefull skadeglädje öfverlemnade sin kammarherre Brandt åt
schavotten, talade han visserligen ett ögonblick om att vilja benåda
sin minister. Men detta oaktadt lät han aflocka sig den ena
underskriften tillika med ,den andra, och sedan han hade skrifvit under,
be-gaf han sig till den italienska operan. Då konungens stjufmoder,
en-kedrottningen, af hänsyn för Brandts familj, bad Kristian att i
afse-ende på honom låta nåd gå för rätt, skall han ha svarat: ”Kan jag
det, så vill jag göra det med Struensee och icke med Brandt, ty den
förre har aldrig gjort mig någonting emot.” Men hela hofvet
motsatte sig Struensees benådning, och på interventionen till förmån för
Brandt tänkte man icke vidare *. Då konungen undertecknat
dödsdomen, infann sig jemte honom äfven öfverste Köller på operan för att
bringa sina vänner underrättelsen derom. ”Nu är det säkert,” yttrade
han triumferande, ”nästa tisdag hålla de båda grefvarne öppen taffel
för korpar och kråkor.”

Det var en vild tid med vilda menniskor. Man skulle göra det
danska folket orätt, om man ansåge det för grymt. Det är fastmera
ett godhjertadt, i sin kärna förträffligt folk. Endast när det
gri-pes af en allmän lidelse och af fanatiske ledare ryckes ur sitt
gemytliga sinneslugn, kan äfven hos detta folk den nationella
vredes-ådern svälla upp, kan det visa sig grymt och hämdlystet. Och i
sanning: med bittra förbannelser på tungan och i hjertat, strömmade
bittida på morgonen den 28 april 1772 många tusenden, Köpenhamns
halfva befolkning till Osterfälled för att se de båda illa beryktade
stats-och majestätsförbrytarne på afrättsplatsen. Men då den barbariska
af-rättningen var förbi — först afhöggs på dem den högra handen,
der-efter hufvudet, och sedan styckades kroppen — drog hopen under
slö-sinnad tystnad åter hem, uppskakad, såsom ögonvitnen berätta, af det
gräsliga skådespelet. Dess glödande hat tycktes ha släckts i de
af-rättades blod. Huru förbittrad folkets stämning före afrättningen var,
finner man redan deraf, att Brandt sjelf, efter att ha åhört sin dom
på citadellet, skall ha yttrat, att om han först’ på afrättsplatsen
er-hölle den benådning, på hvilken han i det längsta hoppats, skulle
detta vara honom likgiltigt, ty pöbeln skulle sönderslita honom, innan
han kunde hinna bortföras derifrån.

Det ofta upprepade påståendet, att Brandt bestigit schavotten

* Enilgt Dorothea Bielil.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free