Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo t/. Nej, ers maj: t.
Kutnmgcn. Att ni ville fara till Köpenhamn; men oförtöfvadtT
ja ännu i afton. Och vet ni uti hvilket ärende?
Jag. Nej, ers maj:t.
Konungen. Yous serez mon précurseur.
Jay. Jag blir då en ny Johannes. Jag hoppas ers maj:t
slipper icke dess mindre att blifva illa bemött uti Danmark.
Konungen. Ja, livad säger ni till mitt beslut?
Jag. Det är för mig oväntadt; men jag tviflar icke, att det ju
lär vara motiveradt af stora och nyttiga ändamål, och då måste det i
Guds namn väl lyckas.
Konungen. Jag skall säga er, jag har temligen vant mig vid
att göra ministersysslan, sedan grefve Schefter lemnade affärerna, och,
oss emellan sagdt, så har jag ej funnit mig illa derutaf. Tror ni jag
skall lyckas i Danmark?
Jag. Det kommer allt för mycket an på saken, den ers maj:t
vill vinna. Det bör jag likväl i underdånighet säga förut, att
ingenting uträttas der i en hast. Jag fruktar surprisen blir för stor, och
defiancen i samma mån. Såsom en förberedelse är ers maj:ts besök
admirabelt; men skall det verka ett resultat i ögonblicket, så fruktar
jag det blir snarare obehagligt än nyttigt.
Konungen. Låt mig få göra. Jag vet nog huru man skall gå
till väga med det der folket. Utan att köra på dem, får man dem
aldrig åstad. Vi hafva ju negocierat alltsedan 1784, då jag skickade er
till Köpenhamn, är icke det sant?
Jag. Ja ers maj:t, nog har jag, under de 8 månaders tid jag
vistats vid danska hofvet, haft all möda ospard att bibringa
förtroende, och så medelst grundlägga vänskapen; men ers maj:t, året 1783
var nyss tilländalupet. Man ändrar väl sitt ordasätt, ja ända till och
med sjelfva procedéerna, men impressionen af det förutgångna står qvar,
och är i samma mån varaktigare som orsaken varit starkare.
Konungen. De böra ju kunna begripa, att jag ej är mera väl
med kejsarinnan, och då är ju deras tydliga intresse att förena sig
med mig och ej misstro mig.
Jag. Intresset är både naturligt och gammalt, och det veta de;
men eders maj:ts benägenhet för detta intresse är ännu ny och
oväntad för dem.
Konungen. Ja, jag skall spara inga försäkringar, och det skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
