- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
432

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en lärare för att inge en lärjunge rediga och tydliga begrepp, så kan
man säga att detta val var det sämsta, hvilket kunde träffas.
Oredighet i tanke föder oredighet i framställning och man har blott behöft
att tala i ett ämne med denne hos svenske kronprinsen Oskar i
literärt afseende vigtige mannen, för att finna halten af hans värde. I
öfrigt redlig man, var han likväl full af fördomar, lätt att leda och kom
särskildt att utöfva det olyckligaste inflytande på akademiernas
styrelse. Allt hvad som vid bildningen i Sverige vanvårdats i ordets
egentligaste bemärkelse ligger i icke obetydlig mån hans minne till
last: i detta afseende stod svenska styrelsesättet otvifvelaktigt näst
efter de söderländska katolska ländernas i fåvitskhet. Att denna härliga
blomma, prins Oskar, med stora naturanlag, med goda föresatser,
under ledningen af en sådan man som Tannström ej förqväfdes, har den
att tacka sin egen kraft och andra män, som äfven kommo att stå
vid den unge prinsens sida, såsom den namnkunnige Berzelius, lika
klar i sina åsigter, lika förträfflig menniska, som stor kemist.

Åt arfprinsens guvernör gaf Karl Johan en instruktion som
till sitt innehåll berättigade till stora fordringar: ”En furste bör ej
frukta att våga sitt lif för att befordra det enda stora föremålet, sitt
lands ära och välstånd; han bör döma utan passion och med detta
vördnadsbjudande .lugn, som utmärker goda regenter. Jag öfverlemnar
honom åt er i en ålder, då han eger förmåga att mottaga och bibehålla de
begrepp, som kunna bidraga till beredande af svenska folkets sällhet.
Upprepa för honom alltid att en svag regent är ett af de största straff,
hvarmed himlen kan hemsöka ett folk; att statens fall, inbördes krig
och folkens slafveri vanligen icke äro annat än bedröfliga följder af
regenters brist på en kraftfull vilja; att ett krig väl är den största
olycka, som kan drabba en stat, men att omständigheter gifvas, då
kriget är ett helsosamt medel, att åt en nation återgifva dess kraft,
uppväcka dess forna anda och freda den för det missödet att förlora sitt
namn och blifva vasall under ett främmande herravälde; att, då ett
land sålunda hotas, och man icke, utan att gripa till vapen, kan undgå
vanäran, furstens val ej mera är fritt; och att man då måste våga allt
och allt uppoffra för att bibehålla statens sjelfständighet; att det är
då som hans själs styrka måste ådagaläggas, och han omgifva sin
person med män af ära och mod, utan afseende på deras politiska
grundsatser. Yid en dylik våda för samhället är medlet till dess räddning
att samfäldt möta dem, som söka att förtrycka det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free