- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
478

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, att jag så må säga, under ett politiskt mörker, då den, afskuren
från all gemenskap med det öfriga Europa, ej kände hvad sig der
tilldrog. I detta afseende står denna tilldragelse ensam i Europas
annaler och visar å de handlandes sida antingen ett ojemförligt mod eller
också brist på öfverläggning, som bar på regenten sina elaka frukter, ehuru
den för nationen snarare genom en tillfällighet än genom händelsernas
utveckling beredt en senare lycklig framtid. Under det från
budskapen i England ingenting afhördes, använde konungen af Danmark alla
tillfällen för att upplysa prinsen om hans sanna belägenhet och den
af-grund, som öppnade sig för hans fötter. Men det synes som
passionen förblindat ej mindre prinsens eljest ljusa förstånd, än slagit alla
hans anhängare med blindhet. De kunde icke-förmås att tänka sig^
den möjlighet, att England skulle fiendtligt behandla dem och mötande
de svenska anfallen efter de svaga och planlösa, som under Gustaf
Adolfs tid egt rum, hoppades de att lätt blifva färdiga med denna
nations krigare, som nu likväl skulle i massa och anförde af en
fältherre, som bidragit att besegra Napoleon, visa sig på Norges fjellar.

Alla Norges män voro likväl ej så insöfda i säkerhet eller så
öf-vermodiga vid den annalkande faran, det de trodde sig ensamme i
striden kunna möta den med hopp om framgång; de rådde ännu med
eftertryckliga ord prins Kristian att icke mottaga kronan, hvarigenom
all återgång i händelse af olycka var honom afskuren, att behjerta sin
belägenhet och att icke inveckla det olyckliga folket i en strid med
en öfverlägsen fiende, der undergången tycktes vara säker. Som regent
kunde han ännu, som konung aldrig, utan vanära draga sig tillbaka.
Men alla dessa råd, af den förutseende visheten gifna, strandade mot
prins Kristians egen vilja och hans förtrognas ingifvelser. Han
fruktade, att om han ej antog spiran, folket skulle blifva modlöst och
kasta- sig i det förhatade svenska partiets armar. Sålunda mottog han
redan den 19 maj Norges krona och besvor grundlagen. Till norske
närvarande representanterna yttrade han:

”Det höga kall, hvartill medborgares förtroende utkorade er, är
fullbordadt. Norges statsförfattning är grundlagd; nationen har genom
eder, sina utvalde män, handhaft sina rättigheter, befästat dem för
framtiden och genom en vis fördelning af makten tryggat den
medborgerliga friheten och den ordning i staten, som den verkställande
myndigheten är pligtig att vidmakthålla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free