- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
490

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

talrikhet. Väl utrustad, full af tillförsigt och seger, krigsvan
genom tvänne fälttåg, väntade hären med otålighet befallning till
anfall och embarkering. Ifrån Wenersborg erinrade Karl Johan sina
vapenbröder, huru de för sex månader tillbaka varit mästare af
hertig-dömena Slesvig och Holstein. Fredriksstad hade gifvit sig, och
fästningen Gliickstadt, som den store Gustafs härförare icke förmått
betvinga, hade fallit i deras händer. Deras krigsföretag emot norra
delen af Jutland och Fyen kunde icke blifva annat än segertåg. Då tog
danska regeringen i anspråk deras aktning för menniskoblod och detta
anspråk satte en gräns för deras framsteg. Fredstraktaten i Kiel gjorde
slut på striden, och danska områdets utrymmande följde omedelbart
på denna traktat, som tillvann svenska kronan föreningen med
konungariket Norge. Det var i förtroende på dessa löften han hade fört dem
till Rhens stränder; det var i förhoppning att grunda Skandinaviens
frihet, som de lemnat Östersjöns stränder, för att bidraga till
Tysklands befrielse. Men då arfvingen till Danmarks tron ansåg
traktaternas helgd för ett ord utan betydelse, och då han, hållande sig vid
äldre föreskrifter, satte sig emot fredsvilkorens uppfyllande, hade man
ej något mer att hoppas genom underhandlingar. De kunde nu blott
förlita sig på Gud och sina vapen. Konungen, denne förträfflige do- I
mare öfver ära och krigsbragder, infunne sig sjelf, i deras krets. Hans
ögon och hans tankar skulle följa dem. De borde söka att rättfärdiga I
den förhoppning, han fattat om sina krigare, genom sitt mod att
uthärda mödor och besvär och genom sin ståndaktighet att befästa fram- H
gången af sitt företag. De borde göra allt, hvad på dem berodde, att I
återföra missledda bröder till känslan af sin pligt. Den nya krona,
som kom att pryda den åldrige monarkens hjessa, skulle endast bli I
en ny borgen för den kärlek han bar för sina barn. Ännu en gång |
upprepade han att för dem gåfves ingen hvila, innan den skandinavi- 11
skä halföns förening och sjelfständighet blifvit betryggad.

Till norska folket vände han sig sålunda, förande det till sinnes
huru naturen bestämt norrmännen att utgöra ett folk med svenskarne
och att deras bestämmelse nått sin fullbordan, sedan genom freden i
Kiel rättigheterna på Norge blifvit af Danmarks konung till Sverige
afträdda. Genast efter traktatens undertecknande hade hertigdömena
Holstein och Slesvig blifvit utrymda, fästningarna Gliickstadt och
Fredriksort hade blifvit återstälda, tullafgifterna i sundet erkända, mer
än 12 millioner riksdaler i kontributioner, som hade blifvit pålagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free