Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buabruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fadern inte ville ha — af fadern så godt som
ingenting.
Svens förnämsta »mandat» var ändå, att
han inte ville bli road — bara älskad. — Att
älska var så lätt!
Hvarje afton stod hon på sned-klippan och
väntade.
Han kom ofta — och när han inte kom,
så skref eller telegraferade han, ty buom har
också sin post och sin telegraf, herre ... luren!
Det är vackert höra slika kärleksbud flyga
genom den klara luften, må du tro.
Så kysste han henne en dag i döda forsen,
och så böljade de genast tala om bröllop. Gård
hade han ju nyss tagit i arf; skifte skulle det
ju snart bli för Margit: de hade ingenting att
vänta på.
Margit hade aldrig talat med Sven om > henne
därnere», och när det nu skedde blef det i
hjärte-glittrets ljus.
Saken var, att hon målat om allting
häruppe i ensamheten och lyckan. Hon betviflade
sina egna ögons vittnesbörd, hon trodde Maja
var god och ren, hon trodde, det var hon,
Margit, som sett styggt och tänkt styggt — hon
trodde att fadern delat rättvist i sin känsla,
trodde, — »ty hon älskade Sven».
Fäst dig vid det, herre; jag tycker det är så
vackert: »ty hon älskade Sven».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
