Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt sökte att öfverraska Narwa, hvilket likväl gick
om-intet l).
De la Gardie, som begifvit sig till Weissenstein för att
återställa ordning, erhöll der ett bref från dén polske
öfver-sten Weyer, hvilken sökte förmå honom till en sammankomst.
Krigöfversten vände dertore tillbaka och sammanträffade 5
mil från fästningen med Weyer, som å den polske
öfverfält-herrens vägnar fordrade att De la Gardie skulle afträda
Narwa, Weissenstein och öfriga af Sverige i Livland eröfrade
platser, alldenstund czaren öfverlemnat åt den polske
konungen hela Livland. Han tillade derjämte, "att detta förslag
gjordes i den vänligaste afsigt för att förekomma den
för-derfliga tvedrägt, som kunde uppstå mellan båda regenterna.
De la Gardie gaf härpå ett kort och nekande svar;
fåstnin-garne hade kostat Sverige allt för mycket för att kunna på
grund af en vidlyftig framställning afträdas. Den svenske
konungen vore härtill ingalunda benägen, och önskade han
att blifva förskonad från sådana anbud* 2).
Den 12 mars infann sig konung Stephan i Riga och
emot-tog sjelf innevånarnes troketsförsäkran. Härifrån affårdade
han sin köksmästare, italienaren Dominicus Alemanni, för att
o
vid det svenska hofvet förnya Weyers foVdringar. A Stephans
vägnar förklarade sändebudet för Johan, att Polen fört krig
mot Ryssland för att åter lägga Livlånd under polska
kronan, till hvilken detta land förut öfverlemnat sig, men hvar- ’
ifrån det sedan blifvit genom ryssarnes och svenskarnes
angrepp afsöndradt. Polen hade till krigets företagande blifvit
uppmanadt af den svenske konungen, och på det att denne
skulle inse att den polske konungen icke ämnade lemna sin
rättighet till Livland, hade han uppmanat svenskarne att
skona detta land och istället i förening med polackarne föra
kriget i Ryssland. Men då desse inföllo der och ryssarne
’) Hiärn, s. 334.
2) Hcnnig, s. 71. Richter, s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
