Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. kap. Den sköna Silfvertvätterskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Uuga flickor emellan fjorlon och sjullou àr stifta snart
vänskap, utan afseende pä rang; och de liuna mången
gång större glädje i en timmes muntra upptåg, skämt
och samtal med hvarann, an i del högtidliga och
ståtliga samqvämet med förnämt folk. Hedvig Taubes
varma och bjerlliga sinne faun sig så myckel mera
böjdl till nöje och förlrolighel i »lilla Ccderlöfskans»
sällskap, som Marié Susanne, i följd af sina föräldrars
fordna ställning, njutit en god uppfostran, och inom
en viss laukekrets hade mycken bildning. Om en och
annan af de slora rådsherrarne eller deras förnäma fruar
händelsevis i någol af hofrummcn i förbigående kommo
atl kasta en blick på delta lilla, obetydliga
fruntimmer, så sågo de i henne ej annat än en Ijenstflicka.
Marie Susanne var också intet vidare än en liten piga:
dock en hofpiga. Men hennes ödmjukhet aflägsnade
aili elakl bemötande från henne, likasom hennes seder
aili förtal. Sjelf slöt hon sig myckel nära fröken Taube,
hvars nedlåtande godhel dragil hennes hjerta till sig, ocb
som fängslal henne genom samtal, fulla af innerlighet
och själ. Hon viste ingenting angenämare, än dä, på
timmar och slundcr, när hofvet icke var samladl och
fröken sjelf ej hade sin uppvaktning hos dronningen,
denna vinkade Marie Susanne till sig, de begge sprungo
in i en entresol, hofgarderob eller iiiincgeinak, och
der tillbragte oskattbara ögoublick af fört rolighet och
oskyldigl skralt. När sedermera andra år kommo, och
fröken Hedvig slutligen befann sig pä den horizout
inom hofvel, hvilken af olika personer uttyddes
antingen som den slörsla upphöjelse eller den största
förnedring, glömde hon derföre för ingen del den stackars
silfverlvätterskan. Tvärtom: då hennes lif i denna
ställning stundom rätt djupt fördyslrades, ökades så myckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
