Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. En vändpunkt. Konflikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon talade för mycket om sina personer, hon
skildrade dem ofta genom sina beskrifningar och
omdömen, icke genom deras omedelbara
uppträdande, tal och väsen. Hon berättade många stora,
karaktäristiska drag, liksom en mängd små målande
detaljer, men hon smälte ej alltid samman dem till
en helhet, och skildringen förefaller genom detta
refererande ofta skrufvad in i ett syftes tjänst.
Detaljerna voro så omedelbart kopierade, att de
framkallade anklagelsen, att hon »ritat af» den eller den
— medan ofta intet annat än just något yttre,
tillfälligt drag var taget från den uppgifna
personligheten.
Så t. ex. är fallet med de flesta s. k.
»nyckelnovellerna» i andra samlingen Ur lifvet. Särskildt
var det I krig med samhället, som framkallade ett
ifrigt utpekande af modeller, och dock var denna
den utifrån kanske allra minst påverkade. Där var
motivet samma djupt personliga, som redan förut
är framhållet. Den plikttrogna, resignerade Arla
sliter sig lös från samhället, icke drifven af någon
oemotståndlig erotisk lidelse, men af hänförelsen
öfver att hos en annan finna uttryck för
oppositionen mot de förhållanden, under hvilkas tryck
hon känt sig förkrympas. Men författarinnan
säger själf i det biografiska utkast, som delvis varit
min ledning vid dessa uttalanden om det
personliga i hennes diktning, att hon då ännu trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
