Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och upprepar för sig själv: ”Anthemis cotula?! —
Anthemis cotula?!!!
— ”Nå, kommer inte kandidaten ihåg, hurudant
fruktfästet är hos Anthemis cotula?!”
Då kommer det:
— ”D’ä — dä — dä lakoniskt!”
Professorn infaller ögonblickligen:
— ”ÄAr herrn västgöte?”
— ”Ja-a.”
— ”Ja, då är det rätt.”
Det var koniskt. —
Så till sist Prästkragen med stort P, den verkliga, den
som med rätta bär det namnet (Chrysanthemum
leucanthemum). Det kan icke hjälpas, den står på ett högre plan.
Den är, om möjligt, en aning vitare, nystärkt, glatt och
glänsande och för sig med en elegans som ingen av
fränderna i lika hög grad besitter. Det ligger också något
suveränt över vår vackra vita krysantem. Blommorna hos den
strålande uppenbarelsen sitta aldrig många tillsamman i
flockliknande samling, utan var och en tronar i ensamt
majestät på egen stängel. Huruvida den verkliga
Prästkragen däremot är ett mera tillförlitligt orakel än de andra,
är en fråga som man kanske kan tvista om.
När semestermånaden juli är inne, och den sedan länge
ölandsbitne främlingen, eller den som för första gången
kommer och inom kort skall bli bergtagen, styr färden mot
ön till egen eller förhyrd stuga och härliga bad i sol och
vatten, behagar Flora själv taga semester. Icke så att
förstå, att hon skulle övergiva sina domäner, nej, hon stannar
vackert kvar. Men hon knappar in på staten, icke på
kva
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
