Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnsdagsfesten - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tänka på den lilla människovarelsen. Där var
så stilla och ljufligt.
"Å, en sådan förtjusande liten plats!" sade
kvinnorösten. "Kom, så sätta vi oss här, Peter
Dmitritsch."
Olga Michajlovna tittade ut i springan mellan
två grenar. Hon såg sin man Peter Dmitritsch och
en af deras gäster, Ljubotschka, en sjuttonårig flicka,
nyss hemkommen från pensionen. Med hatten på
nacken, slapp och lat efter det myckna drickandet
vid middagen, gick Peter Dmitritsch med släpande
steg längs häcken och skrapade med foten ihop höet
till en hög; Ljubotschka stod med händerna på
ryggen, rosenröd af värmen och förtjusande täck som
alltid, och följde med ögonen de makliga rörelserna
af hans långa, vackra gestalt.
Olga Michajlovna visste, att hennes man alltid
slog an på fruntimmer, och tyckte därför inte om
att se honom tillsammans med dem. Det låg ju
ingenting ondt i, att Peter Dmitritsch lättjefullt
skrapade ihop hö för att sitta däri med Ljubotschka och
prata om bagateller; icke heller låg det något ondt
i, att den täcka Ljubotschka blickade en smula ömt
på honom, — allt detta innebar ingenting
skräckinjagande, utan upprepades minst fem gånger
dagligen, men i alla fall kände sig Olga Michajlovna
förtörnad på mannen och glad öfver, att hon kunde
höra hvad som sades.
"Sätt er här, lilla förtrollerska," sade Peter
Dmitritsch, i det han sträckte ut sig i höet. "Så ja.
Tala nu om någonting för mig!"
"Det aktar jag mig för! Om jag började
berätta, skulle ni somna."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
