Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
en representant vid riksdagen och icke borde ha sämre rätt än andra
bönder, som ju åtnjöto denna fördel. Skrifvelsen föranledde icke
något svar och har icke upprepats. Visserligen finna vi vid alla
tidens riksdagar professorer sitta i prästeståndet, men de äro
teologie professorer eller präster och sitta tydligen som Upsala
domkapitels representanter.1
Kansleriatet innehades under tidehvarfvet af M. G. De la Gardie
(1654-1686), Bengt Oxenstierna (1686—1702), Karl Piper (1702—
1716). Det halfva försök som konsistoriet 1710 gjorde att under
Pipers fångenskap få G. Cronhielm till provisorisk kansler och det
alldeles misslyckade försöket 1716 att välja Arvid Horn äro ofvan
omnämda. Universitetets rätt att uppsätta förslag till detta
ämbetes fyllande hafva Karl X och Karl XI respekterat, ej så Karl XII
som nämde Piper utan att inhämta universitetets önskningar. Till
kanslerns skyldigheter hörde att så ofta behof förelåg och minst en
gång om året besöka Upsala.3 Bestämmelsen var i sig under
dåvarande förhållanden knappt rimlig och har ej heller kunnat stricte
följas. De la Gardie har dock ofta besökt universitetsstaden och
äfven Bengt Oxenstierna underlät icke, trots sin höga ålder och sina
trägna ämbetsgöromål, att personligen försäkra sig om tillståndet,
ty sju gånger åtminstone har han infunnit sig i Upsala.3 Piper
kunde så mycket mindre göra det, som ban aldrig återsåg Sverige
efter sin kanslersutnämning. De la Gardie skall enligt uppgift af
J. Arrhenius vid sina besök hafva stundom tagit in hos någon af
professorerna eller hos någon bekant, men omkostnaderna för
vistelsen sägas icke hafva drabbat universitetet som sådant. Bengt
Oxenstierna som icke befann sig i samma lysande ekonomiska
ställning, som De la Gardie i början intog, utan tvärt om alltid var
plågad af klena affärer, tyckes vid ett tillärnadt första besök hafva
förfrågat sig, om han kunde påräkna att blifva fritt underhållen.
1 Dessa hafva varit: 1655 P. Schomerns, 1658 E. Odhelius, 1659—60 L.
Stigzelius, 1660 C. Lithman, 1664 E. Odhelius och O. Unonius (prof. i logik,
men tillika kyrkoherde), 1668 saknas uppgift, 1672 M. Brunnerus, 1675 E
Benzelius, 1678 P. Rudbeckius, 1680 E. Benzelius, 1682 S. Skunk, 1686 H.
Schutz, 1689 J. Svedberg, 1697 E. Ljung, 1710, 1713 och 1719 L. Molin.
- Filos. fak:n hade vid sin öfverläggning i nov. 1654, opraktiskt nog,
föreslagit besök hvart halfår.
3 1691 14 febr., 1693 febr.—mars (vid jubelfesten), 1693 5 juli, 1695
13 juni, 1696 13 maj, 1697 25 febr. och 1698 3 sept.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
