Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
05
Ooi professorernas aflöningsförhållanden torde redan bär något
böra sägas. Den lön å 700 dal. smt som Kristinas stat 1648 tillagt
hvar professor bibehölls oförändrad i den nya af 1655. Beloppet
har säkerligen ansetts vara och varit fullt tillräckligt, ty det klagas
ej öfver dess storlek. Men soui den icke utbetaltes i silfver utan i
det till sitt värde ständigt fallande kopparmyntet, undergick den
därigenom en försämring, och det var därför som professorerna
alltifrån 1666 utfingo den efter den nya kursen af 1 dal. smt lika med
3 dal. kppt.1 Huruvida de när kopparmyntet devalverades 1715, så
att 1 dal. smt blef lika med 4Vi> dal. kppt, utfått sin lön efter den
nya beräkningen, framgår ej af handlingarna, men det synes ej
sannolikt. Förutom lönen hade de fyra teologerna prebendepastorat.
Domprosten hade alltid haft Upsala stadsförsauiling onh Bondkyrkan,
de öfriga prebendena hade från 1621 varit Vaksala, Börje och Näs;
det sistnämnda utbyttes dock redan 1635 mot Danmark, och Börje
1687 mot Gamla Upsala genom K. Maj:ts bref 22 juni 1687, som
tillika bestämde, att innehafvare icke fick växla prebende, då ban
uppflyttades till en annan professur. Karl IX:s åsikt att det för de
teologiska professorerna skulle vara bättre om de icke hade
pre-benden, och att församlingarna ledo af, att de anslagits till personer
som äfven hade andra uppgifter, har äfven som jag ofvan nämt
delats af Björnclou.2 Johan Bilberg uttalade mer än 30 år senare
samma åsikt; han skref till S. Akerhjelm, att Kristinas förordning
borde återupplifvas och ingen filosof få vara präst eller hafva
pastorat.3 Dessa prebenden voro genom kungliga brefven af 25 mars
1623 och 1 december 1660 fritagna från alla utlagor och besvär,
men försöket att tolka dessa bref så som vore de äfven fria för
kontributioner afskars genom Karl XI:s bref 13 april 1693. Men
äfven medlemmar af den filosofiska fakulteten innehade fortfarande
prebendepastorat, trots att Kristinas bref af 8 nov. 1651 som för
framtiden förbjöd dylikt, aldrig, så vidt jag vet, blifvit upphäfdt.
Dessa filosofernas prebenden ville Björnclou bestämt hafva bort;
ban önskade, soui ban skref i ofvannämda bref, helst att man äfven
detta, och det borde vill icke förvägras honom, dä det förunnats »köpmän
och andre slätte personer» (orig. K. ark.).
1 Kursen var intill 1664 en rdr (2 dlr smt) = I dlr kppt; 1664—67 1 rdr
= 5 dlr kppt, och efter 1667 = 6 dlr.
2 Del 1 s. 114 och 2: Afd. 1 s. 5—6.
3 29 aug. 1689 (Bergianska brefsaml. 1). Bilberg tillägger: »Jag vet
väl, att, om någon af extraordinariis nu avancerar till theologie professionen
[den till hvilken B. själf var i fråga], så kommer en Göding [nyss professor
i logik] eller annan sådan och begärer samma pastorat och därigenom sin
profession förderf var, som förra tider nogsamt visa.»
Ups. Univ. Iliat. II, 2. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
