Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
rummet af deras uader visningsskyldighet, i det andra af tvånget att
sörja for sin så ofta brydsamma ekonomiska existens.
Härmed är jag ock inne på den största svårighet som denna
tid reste sig mot den vetenskapliga produktionen öfverhufvud.
Dennas ekonomiska betingelse var, att arbetet skulle betala sig, ty
där-förutan kunde man icke tänka på att vinna en förläggare; själfva
saknade ju professorerna alla medel att bekosta sina arbeten. Den
nyss omtalte Brunnerus gjorde sig till tolk härför, då han i
konsistoriet, till svar å en anmärkning af den närvarande kanslern,
yttrade, att professorerna nog kunde hafva utarbetat ett och annat,
men att de själfva icke kunde bekosta utgifvandet, då trycket var
dyrt och köparna få, samt att här vore ondt om förläggare.1 Tjugo
år senare meddelade Bilberg kanslern, att han visserligen hade andra
upplagan af sina Elementa geometriæ färdig, men att ingen af de
svenska boktryckarne ville förlägga den och att det förtröte honom
att sända den till främmande land att där utgifvas.2
Förläggareverksamheten var i Sverige ännu föga utvecklad, och möjligheten
för Schefferus att få ut sina lärda verk berodde på, att han hade
så starka förbindelser med utlandet och anlitade dess pressar.
Marknaden var naturligen också hos oss synnerligen svag, en
skolbok-kunde bära sig, men ej ett lärdt arbete. De större vetenskapliga
verk som hos oss sågo dagen hade därför att tacka mecenaters
liög-sinta offervillighet eller statens mellankomst; så var förhållandet
med Rudbecks Atlantika och Campi Elysii, likaså med
antikvitetskollegiets ofta storslagna arbeten. Man har föreställt sig, att
professorerna kunnat hafva en god utväg att få sina arbeten
offentliggjorda genom användande af den akademiska disputationens form.
Men denna utväg har anlitats långt mindre, än man vanligen tror,
och har ej heller kunnat i större omfattning anlitas. Ty
studenterna skrefvo som jag visat själfva till större delen sina
disputatio-ner, och under sådant förhållande var det svårt för professorn att
för sina egna disputationer finna några respondenter som ville
bekosta lians arbete. Det är egentligen teologerna som kunnat härpå
räkna något, då i denna fakultet det icke tilläts studenten att själf
författa en afhandling, och ändock äro disputationerna i denna
fakultet relativt fåtaliga, hvilket säkerligen berott på att den haft
svårt att bland sina lärjungar finna nödigt antal respondenter som
velat eller kunnat betala, hvaröfver den ock ofta klagar. Slutligen
har nog professorn själf i öfriga fakulteter kunnat finna detta sätt
1 Kons. prot. 30 juni 1670.
• 9 maj 1690 (orig. It. ark.). Bilbergs arbete utkom dock följande år
i Sthm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
