Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
En på djupet gående medicinsk undervisning är naturligen en
omöjlighet utan kliniker; dylika saknades dock hos o^s likasom vid
flertalet af utländska universitet, där dessa ej voro förlagda i stora
städer. Denna brist undgick ej våra läkare, men Rudbeck d. ä:s
försök under sin glans dagar hade ej krönts med framgång, ty de
statsbidrag, som regeringen 1667 och 1669 utlofvat för anläggande
af ett nosocomium, utföllo aldrig, och Rudbecks förnyade försök år
1679 att utverka ett anslag för ändamålet misslyckades.1 Sedan
fick saken hvila en tid, men Roberg insåg allt för väl frågans
betydelse. När i konsistoriet Svedberg m. fl. den 12 april 1700
anmärkt, att medicine adjunkturen borde tillsättas, eftersom under
den yngre Rudbecks dåvarande tjänstledighet ingen läkare funnes
att tillgå, om Roberg själf insjuknade, hvarjämte man klagade att
éj så mångii kapabla medicine studiosi funnos nu som i Hoffvenii
dagar, svarade Roberg, att hvad teorien anginge hade de studerande
den till öfverflöd, men det var öfning som saknades, då ju ingen
sjukstuga funnes, och ban föreslog därför att man skulle inrätta en
sådan i hospitalet.2 Detta uppslag tilltalade så den gamle
pensionerade O. Rudbeck, att han påföljande 18 april inlämnade i
konsistoriet en omständlig skrifvelse, i hvilken han utvecklade ett
ganska praktiskt program för de åtgärder som borde vidtagas, för att
anordna kliniska öfningar för medicinæ studiosi.3 Det måtte ej
ledt till någon påföljd, branden 1702 kom väl emellan och
hospitalet blef då förstördt. Åsikten om att fakulteten ej skötte sin
undervisning rätt lefde dock kvar och trängde ända till kanslerns
öron, som den 11 juli 1703 lät konsistoriet veta, att ban ej kunde
lämna obemärkt att ryktet gick, att en del af professorerna,
särskildt de af fakultate medica, ej gjorde sin skyldighet tillfyllest.
Hvad den yngre Rudbeck, som säkerligen var den mest skyldige,
härpå svarat är obekant, men Roberg aflämnade den 4 november i
konsistoriet till sitt försvar en förklaring, som kastar ljus öfver
tidens svårigheter. Han erinrade först, att förra hösten infunno sig
inga studenter efter den stora branden och stipendiaterna voro dels
utomlands, dels skingrade genom eldsolyckan; själf hade ban då,
emedan han mist i denna alla sina böcker, skrifter, ritningar samt
mineral- och materialkabinett, farit till Stockholm och lyckats
förvärfva afledne doktor Rothlöbens stora bibliotek. När så det nya
»Anteckningar om svenska läkare’ Bd 2 (X 134, Ups. Bibi.) s. 125 ff. Det
är här som Acrel i sitt Tal hemtat det långa citatet s. 45 not. w.
1 Afd. 1 s. 65 och s. 182—183.
2 En byggnad belägen på torget mellan Gillet och ån.
3 Om R:s förslag se Bref af O. R., inledningen s. 225.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
