Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Upsala.1 Man brukar uppgifva året 1684 som året för förflyttningen,2
men egentligen liar denna skett successivt och genom förhållandenas
egen makt, utan någon särskild anordning af myndigheterna; Dela
Gardie, ur hvars hand högsta tillsynen öfver kollegium småningom
halkat, uttalade ju vid kollegiets sammandrabbning med Rudbeck
1685 ironiskt sin förvåning öfver att finna det bosatt i Stockholm.
Ar 1688 har det redan haft sin arbetslokal i kungliga slottet3 och
1692 förvandlades det till ett antikvitetsarkiv, sorterande under
kansliet; följande år d. 3 okt. befallde K. Maj:t, att alla de akter,
som alltsedan dess Upsalatid legat förvarade i Gustaviani källare
skulle öfverföras till hufvudstaden.
Storartad har dock i alla fall kollegiets verksamhet varit. Den
möjliggjordes genom att staten bekostade tryckningen af
medlem-marnes arbeten och underlättades genoai att stora massor af
isländska och andra handskrifter samt af dyrbara urkunder öfverförts till
Upsala och att De la Gardie 1669 skänkte så många dyrbara
handskrifter till universitetet. Endast så förklaras bland annat, huru
Ornhjälm kunde åstadkomma sina storartade afskriftsamlingar af de
kyrkliga medeltidsurkunderna m. m. Med kollegiets verksamhet i
sin helhet har mitt arbete ej att skaffa; försåvidt Upsalamännen
däri tagit del, har jag därför redogjort under de särskilda
vetenskapernas historia; jag vill blott nämna, att den nitiske Hadorph,
själen i kollegiets verksamhet, har efterlämnat en öfversikt af dess
arbete och förteckning på de skrifter som genom dess försorg
utgifvits.1
Utan yttre samband med kollegiets verksamhet, men
framsprunget ur samma fosterländska äflan att förhärliga Sveriges
forntid stod Rudbecks jättelika Atlahtika. Hans arbete visar, till hvilka
ytterligheter man kunde komma, då man slöt ögonen till för all
vetenskaplig forsknings principiella fordran på grundliga förstudier,
en sträng kritik af källorna samt en nykter kombination af dessas
uppgifter. Tiden var ännu ej mogen för ett dylikt arbete öfver
Sveriges förhistoria, ty den jämförande filologiska vetenskapen tram-
1 Örnhjälm t. kanslern 13 mars 1683. (R. ark.)
- Själfve den samtidige Palmsköld skrifver om kollegiet: »blef, ni
fällor, 1684 uti juli månad... transporterat från Upsala till Stockholm»
(Palmsk. saml. III, T. 6 s. 79).
3 K. Maj:s resolution 11 maj 1688 (üps. Bibi. U. 84)
4 Hadorphs odaterade berättelse om kollegiet (efter 1689, troligen af
1690) och hans första förteckning (af 1679) å kollegiets arbeten finnas i
kopia i Ups. Bibi., Palmsk. saml. III. T. 6. En senare förteckning trycktes
1690 med titel: »Catalogus librorum qui in historia et antiqvitatibus
pa-triæ... publieati sunt.»
Ups. Univ. Hist. II, 2. IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
