Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livad instrumenten angick; Jonas Fornelius beklagade sig, att lian
saknade nödiga dylika för att göra astronomiska bestämningar
rörande 1664 års komet;1 att både Bilberg och Spole haft tuber
för sina observationer synes flerstädes. Universitetets
matematiskt-astronomiska instrumenter, liksom dess öfriga samlingar, förvarades
i biblioteket, för hvars medel de ock inköptes, och Benzelius gjorde
aldrig härför svårigheter; 1710 föreslog han att köpa glas till ett
större teleskop samt några andra smärre instrumenter.2
Men äfven om både institutionslokal och instrumenter funnits,,
reste sig ännu andra svårigheter, därest man ville meddela världen
sina iakttagelser eller rättare de slutsatser man ur dessa dragit.
Det allmänna tänkesättet hade ännu icke införlifvat med sig
resultaten af den revolution, som upptäckterna af en Copernicus, en
Galilei 111. fl. åstadkommit, särskildt sågo teologerna med ovilja
hvarje publikation, som för de himmelska undren ville finna en
annan och naturligare förklaring, än att de voro öfvernaturliga
järtecken, och man hade svårt att finna sig i det nya heliocentriska
systemet, som lät jorden rotera kring solen i stället för tvärtom.
Vi hafva sett huru Nils Celsius angreps 1679 för sin disputation
"De principiis astronomicis propriis", och huru teologerna ogillade
alla försök att medelst matematiska hypoteser förklara, än mer att
korrigera den heliga skrifts uttalanden. Dylikt manade till
försiktighet, och man kan därför förstå, hvarför en A. Ljungman i sin
afhandling 1691 (under Spole) "Succincta contemplatio planetarum"
liar kunnat, efter att han redogjort för Ptolemæi geocentriska och
Copernici heliocentriska system, dock tillfoga ett: "Tutior tamen
erit altera [hypothesis Ptolemæi] ob convenientiam cum scriptura
sacra". Och såväl Spole som Bilberg funno sig föranlåtna att i
sina arbeten öfver 1680—81 års komet upptaga till vederläggning
händt.)- Jfr Klvii intyg om hans skicklighet 16 dec-1698 (bilagdt Rudbecks
bref t. F. Vrede 11 fehr. u. å. i Kungl. Bibi.). Efter Filips död begära
Val[erius och Elvius att få lians son Olof till instrumentmakare och
uppräkna hans meriter (7 okt. 1711, kons. acta).
1 I sitt. bref t.. N. Heinsius 14 febr. 1665 (Lubienicius, Theatrum eomet.
1. 1667) säger Fornelius: »Ob instrumentorum mathematicorum penuriam
accuratas observationes instituere non liciiit», och ban tillägger: »Omnibus
enim instrumentis ad ejusmodi phoenomena observanda necessariis
desti-tuta est htec academia.»
2 Kons. prot. 10 dec. 1710. Teleskopets längd angifves där till 24 fot,
i bibi. räkenskaper för 1710 står 8 fot. 1715 28 aug. gjordes ett inventarium
öfver bibhs instrumenter (Bibi. arkiv A. 7). Om inköpet af Stjernhjelms
och Hedræi dyrbarheter se Elvii memorial 23 sept. 1708 (kons. acta) och
bibhs räkenskaper; om Hedræi qvadrant och dess reparation se kons. prot.
8 mars 1711 och Elvii memorial i kons:t 19 maj 1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
