- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
343

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

343

skyldigheten. Trädgårdens behof’ var emellertid så klart och nöden
så skriande, att kanslern, om ock ej alldeles nöjd med utvägen, den
21 dec. 1687 anslog till densamma 3 enkla stipendier.1 Fyra år
senare öfverlämnade Rudbeck professuren åt sin son, men uppsikten
öfver trädgården behöll han ändock ända till sin död.

Det boställshus för prefekten, hvars uppförande varit beslutadt
redan 1666, ehuru saken måst uppskjutas för penningbristen, blef
genom Karl XI:s frikostighet omsider en verklighet. Den 13 juli
1693 anslog ban af statsmedel 1,530 dal. smt för detta ändamål och
dessutom 243 dal. till pomeranshusets reparation; samma år
medgaf han ock, att den efter Buscagrii död 1692 lediga medicine
ad-junktslönen å 150 daler finge användas för trädgården. Denna utgick
också för sagda ändamål under åren 1694—1699, men indrogs
följande år, eftersom nya staten af 1699 höjt trädgårdens ordinarie
anslag från 150 till 270 dal. smt. Härmed var Rudbeck icke nöjd.
Däri låg ju egenligen en minskning på 30 daler, och han hade äfven
fortfarande måst vidkännas egna uppoffringar, om ock obetydliga i
jämförelse med dem han gjort i yngre dagar;s han yrkade därföre
på ytterligare understöd och lyckades verkligen att 1701 ånyo
utverka åt sig medicine adjunktslönen dock blott för detta år. Knappt
hade ban med tillhjälp af det tillfälliga anslaget fått trädgården i
det skick, att han kunde som han sade med heder visa den för
främmande, så inträffade den förfärliga branden den 16 maj 1702.
Den gick illa åt trädgården, pomeranshuset och ugnshuset brunno
ned och en mängd växter (6—700 species) förstördes. Den gamle
Olof öfverlefde olyckan blott några månader. Hans vackra skapelse
hade dock haft sin stora betydelse för det botaniska studiet, som
först genom en trädgård, i hvilken de unga bandleddes af ett sådant
snille, blef hvad det skulle vara.

Sonen den yngre Olof Rudbeck, så skicklig botanist ban än
var, ägde ej den energi som skulle erfordrats för att under dessa
olyckliga förhållanden åter bringa trädgården upp till dess förra
blomstring. Arsanslaget af 270 dal. smt räckte knappt till
träd-gårdsuiästarlönen och det vanliga löpande underhållet, mycket mindre
att böta refvorna efter branden, och det tilltag, som prokansler
och konsistorium på egen hand tilläto sig är 1703, att utan tillåtelse
af högre myndighet ännu en gång använda medicine adjunktslönen,

’ Beloppet å ett stipendium vid denna tid är ej säkert kändt, men
var troligen 40 dal. smt. Anslaget utgick troligen till 1094, då den nya
anordning vidtogs, som omtalas i texten nedan.

5 Ar 1700 uppger han sina egna omkostnader efter 1670 till 1,400 dal.
kppt (Svederus s. 44).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free