Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
fessorerna, soui under åren 1668—69 måst vidkännas afdrag å sina
löner, bi ot slutligen ut i det våldsamma anlopp 1670 mot Rudbeck,
som knäckte hans enrådighet öfver universitetets ekonomi.
Det försök som De bi Gardie omedelbart efter, säkerligen
inspirerad af Rudbeck, gjorde att skänka universitetet en
provisional-stat den 28 juli 1670, utföll ej lyckligt trots de betydande
reduktioner som gjorts i utgifterna för extra- och exercitiestaterna, hvilka
nedpressats till den låga siffran af sammanlagdt 3,026 daler smt.1
Ty totalsiffran i denna stat steg ändock till 26,089 daler, och en
sådan utgift kunde ej universitetet bära, särskildt i dessa dåliga tider.
Verelius hade ock därför att under de följande åren alltjämt kämpa
med stora svårigheter. Endast genom att antecipera på nästföljande
års inkomster kunde ban under åren 1670 och 1671 hålla
verket gående, och ändock måste ban sistnämda året göra betydliga
afdrag å ordinarie statens löner, hvilken åtgärd upprepades åren
1672—74. Än värre måste ban handtera extra- och
exercitiestaterna, år 1672 utbetalades å den förra blott 350 daler och å den
senare 800, mot de 1,705 och 1,321 daler som De la Gardieska
staten af 1670 beräknat, och under de två följande åren sattes de
på ytterligare förknappning. Följden var att hans räkenskap fick
dragas med ständigt växande skulder för outbetalta löneanslag;
dessa poster, som 1671 uppgått till 3,173 daler, voro vid ingången
af 1675 ej mindre än 14,582, hvaraf på ordinarie stat 8,607, på
extra stat 4,851 och på exercitiestaten 1,124. Och hade ej
spannmålsprisen stigit skulle ställningen varit än betänkligare. Från
1675 försvårades emellertid ställningen ytterligare genom det
beslag å kyrkotionden, som regeringen för krigets skull måste vidtaga
och under de följande åren upprepade. Ytterligare reduktioner
blefvo nu nödvändiga, extrastaten ströks för alltid år 1675,
kom-nmnitetet indrogs följande år och å exercitiestaten fanns från och
med 1676 blott fäktmästaren kvar, hvarjämte stallstaten betydligt
reducerades. Ordinarie staten, som 1675 för en gång fått ut fulla
löner, måste vidkännas afdrag under åren 1676—77 och 1679—80,
och å stipendiemedlen innehöllos från och med 1677 ej obetydliga
belopp. Helt naturligt växte universitetets skulder för outbetalda
löner i motsvarande progression, vid utgången af 1680 uppgingo de
till 27,564 daler (däraf 13,009 på ordinarie och 13,383 på extra
stat). Hade reduktionsbotet öfvergått till verklighet, skulle
framtiden visserligen tett sig högst bekymmersam, men vi hafva sett
huru Karl XI här höll sin hand öfver universitetet och i trots at
1 Se afd. 1, s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
