Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
rar, och tvenne år senare (28 sept. 1789) begärde han icke blott att
blifva kallad till konsistoriets sessioner utan ock att, när
viktigare frågor förelågo, på förhand erhålla underrättelse om ärendena
af rektor, likaså borde prelektionskatalogen uppvisas innan den
finge utlämnas till tryckning, äfvenså docenternas intimationer
om sina kollegier. Så vidt man kan se, har han dock ännu icke
uppträdt med någon stötande öfverlägsenhet eller i allmänhet
gripit starkare in i frågorna. Till hans heder bör nämnas, att
biblioteket genom hans försorg riktades med domkapitlets dyrbara
pa-leotypsamling och att han ytterligare utökade denna med
åtskilliga ur sitt eget bibliotek, äfvensom att han 1789 genomdref, att
en ny upplaga skulle utgifvas af stipendieförfattningarna. Efter
Gustaf III:s död har han uppträdt väl skarpt som representant för
hertig Karls åskådningar och invecklat sig i åtskilliga stridigheter,
som jag naturligen icke kan här beröra.
Konsistorierna bestodo som förr af ett Majus, i hvilket alla
ordinarie professorer hade plats, och därjämte bibliotekarien och
räntmästaren i de mål, som angingo deras verksamhet, samt af ett
Minus likaså under rektors (senare prorektors) presidium, i
hvilket sutto fyra hvart halfår valda ledamöter, en ur teologiska, två
ur filosofiska och en alternerande ur juridiska och medicinska
fakulteterna. Det mindre konsistoriet hade, i rak motsats till hvad
lagstiftaren från början åsyftat, från att vara en division, i
hvilken flertalet ekonomiska och juridiska mål skulle definitivt
afgöras, redan i förra tidehvarfvet förvandlats till en underordnad
instans i justitiemål utan någon befattning med de ekonomiska
frågorna. 1699 års reglemente, som lade ansvaret för universitetets
egendom och ekonomiska förvaltning på alla professorerna, en för
alla och alla för en, hade kraftigt bidragit att draga alla
ærarii-mål till Majus. Den naturliga följden häraf blef, att den
konsisto-riella förpliktelsen drabbade allt tätare och kändes som en allt
tyngre börda, efter som ärendena växte i antal och omfång, och
detta var särskildt fallet med de ekonomiska målen. Vid vårt
tidehvarfs ingång kände alla, att här förelåg ett allvarsamt
missförhållande, men få torde haft klart för sig, huru en reform borde
inriktas. Jag har omtalat,1 att dock den skarpsynte och praktiske
Erik Benzelius uppställde ett framtidsprogram. Han satte
fingret på såret och anvisade tillika den rätta riktningen för en reform,
1 Sc Del 2: afd. 2, s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
