Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
nomiæ et commerciorum, hvilket kanslern d. 27 dec. 1773
beviljade; fakultetens bägge professorer fingo således hvar sin docent.
Lundström har icke, så vidt man vet, disputerat för docentur, men
det är tydligt, att den disputation, för hvilken Jöns Flygare 1773
presiderar utan respondent, »Om tiggeriers hämmande i riket»
har afsett att habilitera honom för docenturen. Lundström har
tydligen icke tjänstgjort länge, efter han icke alls förekommer i
prelektionskatalogen som docent, hvilket Flygare åter gör.1 Efter
att Flygare blifvit stadssekreterare i Upsala 1782, saknade
fakulteten docent i sju år, tills Per Henrik Liljensparre d. 12 jan. 1789
på fakultetens begäran blef docent i jus publicum
romano-germa-nicum (ett ämne som 1787 lagts under professuren i oeconomia
publica); han gick dock redan följande år bort till adjimktur i
Åbo, för att 1791 återkomma till Upsala som juris adjunkt. 179U
d. 1 oktober nämde kanslern på fakultetens förslag filosofie
magistrarna och j uriskandidaterna Johan Erik Malmin och Johan
Holmbergsson till docenter, den förre i jus romanum, den senare i jus
ecclesiasticum, och till dessa kom den d. 29 dec. 1792 magistern
och juris kandidaten Lars Georg Rabenius som docent i
jurispru-dentia oeconomica. De tre sistnämde hade icke ventilerat någon
juridisk afhandling, Liljensparre åter som filosofie magister
presiderat för en afhandling i sitt ämne.
Den medicinska fakulteten har under hela tidehvarfvet blott
haft en enda docent J. G. Wallerius, som kallades 1736;3 efter att
han 1741 blifvit medicine adjunkt kallades ingen. Orsaken till
detta egna förhållande var väl, dels att fakulteten med sitt ringa
antal af lärjungar icke ansåg sig behöfva någon docent, i
synnerhet sedan den mot tidehvarfvets slut räknade tre professorer och
tre adjunkter, dels att nyss promoverade läkare icke sågo sig
någon utsikt att kunna förtjäna sin utkomst som docenter inom
fakulteten.
Om docenterna i allmänhet bör märkas, att de aldrig åtnjöto
några arfvoden (docentstipendier äro ju en sen tids uppfinning),
utan voro hänvisade att med konditionerande eller privata
kollegier söka sitt uppehälle; att detta icke fallit sig så lätt och fordrade
en trägen undervisning, torde vara sannolikt nog.3 En viss lätt-
1 Flygare står i katalogen som docent 1774—78, Lundström synes
först 1778 och då som e. o. adjunkt, som sådan inträder där äfven
Flygare 1779.
1 Se Afd. 1, s. 315, not 5.
3 1785 7 juni skrifver O. A. Knös till Gjörwell (orig. K. Bibi.), att
han snart hellre toge eu kollegaplats, om sådan bjödes, än som nu »ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
