Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
af det besök, som kanslern grefve G. Bonde i febr. 1738 aflade i
Upsala, för att utverka ett förskott ur universitetets
räntekammare för inköp af dylika.1 Såväl han som konsistoriet insågo
dock snart det orimbga i, att ban skulle af egna medel bestrida
kostnaden, och det senare beslöt att hos kanslern förorda ett
anslag af 6,000 dlr. kpt., hvartill denne d. 4 sept. 1738 gaf sitt bifall.3
Instrumenten, som köptes i England, ankommo 1740, samlingen var
ej obetydlig.3 Någon lokal anvisades dock icke af universitetet
förrän 1741, då ett rum i Nosocomium upplåts, hvilket 1743 vidgades
till en föreläsningssal i samma hus och två mindre rum för
instrumentens förvarande och iordningställande till föreläsningarna.
Nyfikenheten å de nya instrumenten och de experimenter som med dem
anställdes var så stor, att auditoriet som förut räknat 2, 3 till 4
personer blef, som Strömer berättar, i en hast fullsatt, i synnerhet
när luftpumpen, som aldrig varit förut sedd i Upsala, kom till
användning. I geometrien, som var ett af Klingenstjernas
älsklingsämnen, införde han, att Euclides lades till grund, hittills hade man
användt J. F. Weidleri arbeten; för att lätta saken öfversatte han
själf och utgaf anonymt 1741 den grekiske geometerns arbete.4 Det
var ett ögonblick hans afsikt att efter A. Celsii död 1744 taga
transport till den astronomiska professuren, dels för att förebygga att
dennes igångsatta arbeten å den astronomiska institutionen icke skulle
afstanna, dels kanske emedan det lockade honom att få röra sig
med en nyss upprättad och icke illa utrustad institution och i en
vetenskap som han beherrskade icke mindre än matematik och
fysik. Han var redan uppförd å första förslagsrummet, men som vi
erinra oss trädde han därpå tillbaka, för att lämna plats åt
adjunkten Mårten Strömer, som nyss blifvit förbigången vid
tillsättningen af en professur i Lund.ä
När omsider den af A. Celsius långt förut väckta tanken att
skapa en särskild professur i fysik omsider blef en verklighet 1750
genom riksdagens ingripande, var det en naturlig sak, att Klingen-
1 Se Bih. 3, s. 232.
2 Eäntkammaren förskotterade beloppet, men det var
biblioteks-anslaget, som fick genom årliga afdrag betala såväl dessa 6,000 som
de 3,000 A. Celsius förut fått till köp af astronomiska instrumenter.
Det egendomliga i dylika anvisningar på bibliotekets kassa förklaras
af, att detta enligt konstitutionerna skulle inköpa instrumenter. Från
vidare amortering af dessa belopp befriades biblioteket 1748.
3 Schück har i sitt rektorsprogram vid Granqvists installation sept.
1910 s. 33 ff. aftryckt förteckningen å dem.
♦ Se Bygdéns Anonymlexikon 1, sp. 410.
• Se Afd. 1, s. 148—150.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
