Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
stjerna såsom Sveriges störste fysiker skulle vara själfskrifven till
platsen, så mycket mera som den egentligen blott var en
utbrytning ur den professur lian redan innehade. Ocb han blef därföre
d. 26 juni 1750 transporterad till den nya platsen. Han hade själf
i sin skrifvelse till K. Maj:t af föregående dag1 angifvit, att till den
nya professuren borde ur den ganda afskiljas optik, mekanik,
hydro-statik, hydraulik och ærometrie »jemte Newtons decouverter om
systemate mundi». Som exempel på ämnet för hans nya fysiska
föreläsningar kan anföras, att enligt hans diarium för okt.—dec.
1750 läste ban: 1—5 okt. Om tunga kroppars nedstigande på
in-clinerade planer; 5—6 nov. Om pendlars rörelse i cirkelbågar; 8—9
Om cycloiders åtskilliga egenskaper; 12—16 Om pendlars rörelser i
cycloidaliska bågar och deras application i pendelur; 19—20 Om
parabolens egenskaper; 22, 27—29 Om kastade kroppars rörelser;
dec. 17—18 Appbcation af theoria motus projectilium till
bombkastningar med förklaring öfver de därvid nödiga uträkningar och
tabeller. Hans verksamhet som professor i fysik blef icke
långvarig, ett våldsamt anfall af peripneumoni hade redan 1748
allvarsamt hotat hans lif, och ett nytt anfall 1752 försvagade hans
krafter i hög grad. Känslan af krafternas aftagande och leda vid att
år ut och år in föredraga vetenskapens elementer, i stället för att
odeladt ägna sig åt dess högsta problemer gjorde honom ej
obenägen att antaga det förslag, som framställdes af Sveaborgs
grundläggare Augustin Ehrensvärd. Denne, som tyckte att det var
evinnerlig skada, att en sådan man skulle nöta ut sig på det, som lika
bra kunde göras af andra, under det större uppgifter värdiga hans
snille väl kimde upptänkas, föreslog på riksdagen 1752, att
Klingenstjerna skulle få ständig tjänstledighet för att ägna sig åt sin
vetenskap och särskildt åt att utarbeta en vetenskaplig kurs för
artillerivapnet som Ehrensvärd kommenderade. Sekreta
utskottet tillstyrkte, och K. Maj:t beviljade Klingenstjerna den 17 aug.
1752 ständig tjänstledighet med bibehållande af lönen i Upsala och
öfriga förmåner,2 hvarjämte ban erhöll af kadettskolans
experiment-penningar 1,200 dlr. smt. årligen; då ban fyra år senare kallades till
informator för kronprins Gustaf, erhöll han i samband härmed
afsked från professuren dock med bibehållande af dess löneförmåner.
Rörande Klingenstj ernås vetenskapliga verksamhet, hvilken
jag själf är alldeles ur stånd att bedöma, lånar jag hvad sakkunnig
1 Klingenstjerna till K. Maj:t 25 juni 1750 (orig. i Ups. Bibi., U. 45).
■ K. Maj:t haile redan 7 aug. 1746 anslagit åt honom räntorna af
Säf-vesta m. fi. akademihemman, räntans värde angifves i Klingenstjerna»
nyssnämda bref till 35 tunnor och 90 dlr. kpt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
