Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
ket nit och intresse och anses hafva varit en framstående lärare;
någon vetenskapsman af första rang säges han dock icke hafva varit,
men han utvecklade likväl en liflig och förtjänstfull
författarverksamhet på den rena matematikens, astronomiens och fysikens
område. Han lät flytta instrumentsamlingen först 1788 till ett rum
innanför det auditorium som han använde i observatoriet och sedan
år 1796 till ett rum i öfre våningen af konsistoriehuset, som
teologiska fakulteten tills vidare upplät.1
Anders Celsius, ehuru professor i astronomi, har lifligt
intresserat sig för fysiken. Han begynte jordmagnetiska undersökningar,
som hans observator Olof Hj orter fick öfvertaga 1741 och som denne
fortsatte till 1747, då han också kunde i vetenskapsakademiens
handlingar publicera resultaten af 10,000 mätningar.3 Likaså har
Celsius publicerat uppsatser om magnetnålens inklination, som han
observerat dels i januari 1737 i Torneå med ett instrument från
Paris, dels i aug.—sept. 1743 i Upsala med ett Grahams-instrument.3
I de meteorologiska observationer, som företrädaren E. Burman
begynte 1722 i Upsala och som han utvidgade till 14 stationer,
deltog ock Celsius från början och fortsatte dem, tills hans utländska
resa gjorde afbrott däri. Efter hemkomsten ordnade ban en
meteorologisk station i Torneå, hvars observationer begynte 26 maj
1737 och hvars journaler finnas i behåll till och med 1749. I Upsala
begyntes dessa observationer d. 1 jan. 1739 och fortsattes af O.
Hjor-ter utan afbrott till d. 18 april 1750, hvarefter de med föga afbrott
fortgått in i vår tid.1 Likaså införde Celsius den hundragradiga skalan
på termometern, men ban behöll 0 vid kokpunkten och satte 100
vid fryspunkten; det var i själfva verket Linné som först hittade på
att kasta om skalan och sätta 0 vid fryspunkten, för honom som
växtodlare var den ödesdigra fryspunkten helt naturligt den
viktigaste.5 Filosofen Nils Wallerius började som fysiker och
publicerade 1737 flera uppsatser i vetenskapssocietetens acta.6 Och
Torbern Bergman, som äfven begynte som fysiker, har i
vetenskapsakademiens handlingar tryckt flera fysiska uppsatser: »Om regn-
1 Kons. prot. 15 jan. 1788 och Schücks program 1910 vid Granqvists
installation, s. 45.
s II. Hildebrandsson: A. Celsius (i Nordisk tidskrift 1901), s. 016.
3 Se S. Duræus & C. G. Avelin: De inclinatione magnetica, 1763, s.
14 ff.
4 H. Hildebrandsson, anf. st. s. 613—14.
5 Se Fries: Linné 2, s. 119—21.
0 Se hans tre uppsatser i Acta litteraria, Vol. 4, s. 220 ff., s. 230 ff. och
339 ff. Hans Collegium pbysicum experimentale 1737, 3S finns i Ups. Bibi.,
N. 526.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
