Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
bågens förklaring» 1759. »Om tysta eldsken» och »Om skymningarne»
1760. Norrskenet och elektriciteten intresserade honom särskildt,
och ban publicerade uppsatser om dessa fenomen så väl i
akademiens handlingar som i Upsalasocietetens acta, hans inträdestal
i akademien 1764 handlade ock »Om möjeligheten att förekomma
åskans skadeliga verkningar», d. v. s. om åskledare.
Astronomien representerades vid tidehvarfvets ingång af
Nils Celsius, som blifvit professor 1719. Hans framskridna ålder
(ban var 61 år vid utnämningen) förklarar väl, att ban icke hann
särskildt utmärka sig genom utgifvande af något arbete. De få
dis-putationerna under hans presidium medgifva icke att afgifva någon
dom öfver hans verksamhet, ej heller upplyser hans
föreläsnings-schema något. Hans efterträdare den 32-årige adjunkten Erik Burman
(nämd 1724) liar säkerligen varit en begåfvad man, men livad hjälpte
de bästa gåfvor och den bästa vilja, när professorn saknade ett
observatorium, å hvilket han kunde anställa observationer.
Burman insåg detta väl, och han har gjort hvad han kunnat för att
förverkliga planen på ett dylikt.1 Han fann häri ett kraftigt stöd i
den framsynte Erik Benzelius, som redan 1716 väckt förslag om
att använda något af det 1702 afbrända slottets torn, iståndsätta
det med tegel af ruinen och förskaffa ytterligare medel genom
tillåtelse att upptaga och försälja metallrören i slottets forna
vattenledning till S:t Eriks källa. Benzelius satt nu på riksdagen 1723,
och ban lyckades utverka, att kammarkollegiet i maj gaf order åt
slottsmurmästaren Jonas Nilsson att resa till Upsala och tillse
hvilket torn kunde passa bäst. Saken fördröjdes emellertid dels genom
rektor domprosten Molins motstånd, dels genom svårigheten för
Burman att få bukt med murmästaren.3 Ett betänkande blef dock
uppsatt i saken, men längre kom man ej nu, tydligen därför att
universitetet icke kunde förskaffa medel till företaget.3 Planen upp-
1 Efterföljande få rader om Burman hvila på II. Forssell: E. Benzelius
1888, s. 187 ocli 200, kons. prot. 20 och 24 maj 1723 samt E. Burman till
E. Benzelius 28 maj och 4 juni 1723 (orig. i Linköp. bibi.).
3 I Burmans bref till Benzelius 28 maj 1723 heter det: »Mäster
Jonas slottsmurare eller ruinerare lärer, som jag hoppas ej bli horder
i denna saken, ty han talar alt i sin pung . . . vill äfven rifva neder
snart bela slottet.
3 I brefvet 4 juni 1723 till Benzelius säger Burman, att
universitetet ej kan bekosta det utan risk för att lönerna måste indragas i ett
eller två år, och att det vore bättre att saken fick anstå, än att man sedan
skulle stanna vid halfgjordt arbete, hvilket blott ådrogo universitetet
skam och åtlöje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
