Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
gradmätningsexpedition, som skulle afgå till Peru för att lösa
tvisten, om jorden vore en sferoid som Cassini antog, eller ett mot polen
afplattadt klot såsom Newton påstått, kom Celsius att gifva ett
uppslag till frågans ännu säkrare lösning genom att föreslå en
samtidig gradmätning högt upp i norden vid Bottniska vikens
strand. Förslaget antogs och Celsius anmodades att taga del i
den senare samt att i England anskaffa nödiga instrumenter hos
den berömde instrumentmakare!! Graham. Han utförde uppdraget
och sammanträffade därpå våren 1736 i Dunkerque med
expeditionen, i hvars spets Maupertuis stod. Midsommartiden 1736
anlände denna till Torneå. Hela hösten åtgick för röjning af 8
fjälltoppar, uppsättande af siktpunkter och uppmätande af
triangelnätets vinklar å den 10 mil långa linien Pello-Torneå,
hvarefter en bas på 5 fjärdingsväg uppmättes på hafsisen;
vårmånaderna användes att i Torneå beräkna de vunna uppgifterna.
Resultatet blef en fullständig bekräftelse på Newtons teori, ty den vid
polcirkeln uppmätta graden befanns vara 512 franska toises längre
än den som Picard uppmätt i Sydfrankrike. Som ett erkännande
af Celsii förtjänster gaf franske konungen honom en årlig pension
å 1,000 livrés samt dessutom i present den i Torneå använda
kva-dranten.
När Celsius hösten 1737 omsider åter öfvertog sin plats i Upsala,
var ban genom sina resor och å dem utfördt arbete blifven en
ryktbar man, och de förnämsta akademier i Europa kallade honom till
medlem. Några nya instrumenter hade han redan under resan
lyckats anskaffa, i det att dels konsistoriet på hans begäran välvilligt
anslagit 3,000 dlr. kpt. till inköp af en astronomisk kvadrant i
Paris och en reflexionstub i London, dels han själf af egna medel offrat
2,000 på inköp af dylika.1 Vid hemkomsten uppförde han i sin egen
trädgård ett provisoriskt observatorium, »en liten träkoja» enligt
hans egna ord, men redan i denna koja utförde han åtskilliga
märkliga observationer. I bref till sin gamle gynnare biskop E.
Benzelius meddelar han sålunda ena gången, att han funnit
»differentie-meridianen mellan Paris och Upsala vara lh l’, fast Cassini i sin tafla
har lh5 », andra gången att han funnit rätta elevatio poli i
Upsala vara 59° 52", och han tillägger: »Nu håller jag på att giöra en
refractionstafla som ingen än har gjort så långt norr, utan
betje-nat sig af Cassinis tafla som han gjordt i Italien och Frankrike; utaf
satellites jovis har jag ock funnit, att Upsala ligger 61 minuter
öster om Paris».2 Samtidigt genomdref ban, att konsistorium 1738
1 Afd. 1, s. 80.
5 Till E. Benzelius 17 mars 1738 och 25 jan. 1739 (Linköp. bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
