- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
473

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

473

beviljade honom 9,000 dlr. kpt. till inköp af Refteliska gården vid
Svartbäcksgatan och 8,000 till dess aptering till observatorium,
arbetet utfördes 1739—41. Så stort var hans anseende vid
universitetet och än mer hos kanslern grefve Karl Gyllenborg, att han icke
blott fick den anslagsbrist som uppstått vid byggnaden å 2,500 daler
betäckt utan tillika godkännande af den beställning, som han utan
att tillfråga konsistoriet gjort af tvenne instrumenter, ett
pendel-ur med compensationspendel hos Graham i London och en sektor
lika med den, hvarmed Bradley nyligen upptäckt fixstjärnornas
aberration och nutation; sammanlagdt representerade dessa nya
utgifter ytterligare 9,000 daler. Och lika ledigt gick det för honom,
då han 1743 utan vidare hade beställt hos Ekström i Stockholm
ett passage- eller transitinstrument för 1,492 daler, ty både
konsistorium och kansler gåfvo härtill sitt bifall.1 Tillika hade han
redan 1740 utverkat sig anslag till en amanuens, hans svåger Olof
Hjorter hade faktiskt länge tjänstgjort som sådan. Äfven en stor
s. k. muralkvadrant hade ban på eget bevåg beställt hos samme
Ekström, och efter hans död var en tid fortfarande i fråga att
anskaffa en dylik, ehuru det aldrig kom till verkställighet.2 Hvad
han efter egen uppgift i bref till Benzelius 1743 sade sig hafva
uträttat genom observationer med de nya instrumenten har jag
ofvan antydt.3 Hans arbeten på den korta tid ban hade kvar att
lefva efter observatoriets fulländning voro betydande. Han spred
genom dem ljus öfver läran om planeternas gång, kometerna,
fixstjärnornas aberration, ljusets brytning i atmosfären; tyngdkraftens
olikhet i Upsala och London bestämde ban genom det hos Graham i
London förfärdigade pendeluret.4 Om hans insatser i den fysiska
och meteorologiska forskningen samt hans deltagande i striden om
vattenminskmngsproblemet har jag ofvan yttrat något. Hans
arbeten återfinnas hufvudsakligen dels i vetenskapsakademiens
handlingar, dels i vetenskapssocietetens acta, dessutom har ban
utgifvit några smärre skrifter för sig. Bland dessa märkas förutom dem
jag redan omnämt »En underrettelse huru man efter solens ojämna
rörelse bör rätt ställa ett Uhrwärk», Norrköping (1727), »Tanckar
om cometernes igenkomst», dat. Paris 17 febr. 1735, tryckt Stock -

1 Om byggnaden och instrumeutköpen se Afd. 1, s. 80 och 143 ff.

2 Afd. 1, s. 146, not. 4 och s. 149 not. 2.

3 Afd. 1, s. 147.

4 Arten af hans arbete tecknas af A. J. von Höpken i minnestalet
öfver Celsius 1746 s. 23 ff., i Vita Andreæ Celsii i Acta soc. sc. Upsal. 1744
—50 s. 158 ff. och i Klingenstjernas memorial 20 sept. 1744 (tryckt i
Schficks program vid Bergstrands installation 1911, s. 24—25).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free