Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-498
dlr. kpt., som bestodo i inskrifnings-, promotions- ocb
befordrings-afgifter samt inkomsten af auktionskammaren. Och denna
beräkning synes vid hastig jämförelse med räkenskaperna vara i det
närmaste riktig, kanske dock något för låg. Men det var ej alltid
institutionen fick ut sin rätt. Vi hafva sett, huru i många år en del
af dess anslag innehölls för inköpet af astronomiska och fysiska
instrumenter, huru bokauktionatorns afgift uteblef ibland för långa
tider och huru rektorerna sölade ofta länge att aflämna hvad de
uppburit.1 En förbättring i universitctsanslaget skedde 1759, då
X. Maj:t d. 31 juli föreskref, att detta skulle ökas med 200 dlr. smt.,
men otillräckligheten häraf var uppenbar, och bådo Höpken och prins
Gustaf hade som kanslerer uttalat sig för att anslaget borde höjas
från 300 till 1,000 dlr. smt.2 Däraf blef dock icke någon verklighet,
förrän Gustaf III blifven konung bestämde d. 4 nov. 1772, att
anslaget skulle höjas till 1,000. Det var så mycket mera välbehöfligt,
som hans åtgärd att från och med 1767 inskränka filosofie
magistrarnes antal till 50 hade betydligt minskat bibbotekets inkomster;
1764 hade detta för 116 promoti uppburit 2,088 dlr. kpt., 1767
återfick det för 50 blott 900 (300 dlr. smt.). Det kungliga brefvet af 27
maj 1778, som bestämde att riksdalern vid afgifter till bibhoteket
skulle beräknas efter 18 dlr. kpt., ej efter 9 såsom stadgats 1749,
förbättrade ock inkomsten något. Från 1782 förblef
universitetsanslaget, som efter 1776 års realisation utgick i rdr. med 166: 32,
oförändradt, tills Aurivillius vid hertig Karls besök i juni 1792 anhöll om dess
förhöjande3 med ytterligare 200 rdr., hvilket ock K. Maj:t beviljade
d. 29 dec. 1792/ Man skulle emellertid icke kommit långt i
bokinköpen med 1700-talets tarfliga anslag, om icke, som vi sett,
universitetet då och då trädt emellan vid större inköp och beviljat
understöd ur sin räntkammare. Det blef särskildt fallet i Aurivillii tid,
som åtnjöt ett utomordentligt förtroende hos konsistoriet redan
från första början.5
1 1751 d. 10 mars anmäler Frondin i kons., att auktionatom ej på 12
år betalt sin afgift å 120 dlr. kpt. 1757 har Aurivillius att fordra
in-skrifningsafgifterna för tre rektorat. Af afgifterna för 1752 års teol.
dok-torspromotion betaltes 570 år 1753 och resten 618 först 1763.
Befordrings-afgifterna erlades vanligen många år efteråt.
2 Se Afd. 1, s. 3S9 och 420.
3 Aurivillii memorial af 9 juni 1792 bland kons. acta. Han framhöll
däri, att då journaler och acta ensamt draga 160 rdr. i inköp och då
bindningen går till 90, frakter m. m. till 50, har han blott 120 kvar till inköp
af öfriga böcker.
4 Anslaget höjdes sodan ytterligare i Aurivillii tid, nämligen 1801
från 366: 32 till 500 och 1811 till 750.
5 Konsistoriet godkände 14 juni 1790, att han utan dess hörande köpt
böcker på en auktion i Berlin för 150 rdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
