- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
499

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-499

Bibliotekets svenska afdelning, som ju bort utan någon kostnad
för inköp växa för hvarje år genom den lagstadgade leveransen från
boktryckerierna af allt hvad dessa producerade,1 led hela
tidehvarfvet igenom af tryckeriernas försummelser och slarfvet i riksarkivet,
som skulle mottaga och fördela deras leveranser.
Universitetsbibliotekarierna höjde oupphörligt klagomål häröfver, och konsistoriet
gjorde påminnelser i kanslikollegiet, men vanligen fruktlöst. G.
Wallin anmälde tre år å rad än hos konsistorium än hos kanslern,
att dels leveranserna alldeles uteblifvit, dels de bästa arbetena fattats.
Norrelius måste 1738 själf resa upp till Stockholm för att få ut hvad
som låg samladt i riksarkivet. Den 12 sept. 1786 klagade
konsistoriet för kanslikollegiet, att ingenting alls kommit in på de två
sista åren. För att åstadkomma åtminstone någon förbättring häri
föreslog Aurivillius d. 30 dec. 1791 hos kanslern, att leveranserna
skulle sändas direkte från boktryckaren till universitetsbiblioteket.
Det skulle dock dröja 95 år, innan denna så enkla reform
genomfördes och innan leveranserna betryggades, genom att boktryckaren
befriades från fraktkostnaden och att man gjorde verklighet af stränga
åtal mot försumliga boktryckare. — Börande aflöningen för
bibliotekets tjänstemän får jag hänvisa till hvad som ofvan anförts.2

Under sådant förhållande kan man ej vänta, att biblioteket
skulle tilltaga synnerligen i storlek under tidehvarfvet. Tyvärr
saknar man säkra siffror för angifvande af dess tillväxt. Jag har
förut vågat hålla för god v. bibliotekarien J. Eenbergs uppgift, att
det kring 1700 utgjorde 30,000 volymer,3 men det tyckes som skulle
denna siffra vara öfverdrifven. Visserbgen kan icke någon säker
slutsats dragas ur Göran Wallins uppgift 1730, att samlingen
bestod af 16,916 »verk», efter ban räknar alla tomer i ett arbete för
ett verk och säger sig icke hafva räknat de böcker som sedan
funnos nedsatta i Gustaviani första våning,’1 men det ser ej sannolikt
ut, att 16,000 verk motsvarat 30,000 band. Så okunnig var
emellertid hans underlige efterträdare A. Norrelius om samlingens
storlek, att han i ett memorial till K. Maj:t 1745s påstod, att den upp-

1 Enligt kanslikollegii cirkulär af 16 febr. 1707. Dessa leveranser
fingo namn af »arkivtrycket», emedan de ingingo i 6 exemplar till
riksarkivet och af detta fördelades på de 6 institutioner, som ägde gratis
bekomma tryckeriernas alster.

2 Se ofvan sid. 131, 134—135.

3 Se Del 2: afd. 2, s. 335.

4 Wallins uppgift af 2 dee. 1730 finns i Bibi. arkiv, A. 9. Ilan uppgifver
Theologica till 5,810, Juridica till 1,498, Medica till 962 och Philosophica
till 8,646.

’ Odateradt memorial, som K. Maj:t d. 6 aug. 1745 remitterar till
kanslern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free