Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-524
Af öfriga exercitiemästare funnos i behåll fäktmästaren
och dansmästaren, som hade 300 dk. smt. hvar i lön och fria
rum i stallgården enligt K. Maj:ts bref 6 april 1721. De hafva nog
1 regel tagit betalt för sin undervisning, men K. Maj:t hade tilhka
på konsistoriets förslag bestämt 1719, att de skulle undervisa gratis
2 dagar i veckan en timma hvarje gång.1 Det oförskämda sätt,
hvarpå fäktmästaren Johan Boij upptog denna bestämmelse, har jag
förut omtalat.2 Genom kanslersbref 4 april 1750 ålades de att hvarje
sådan timma undervisa sex disciplar. Deras lönevillkor
förbättrades betydligt, då K. Maj:t 10 maj 1748 i samband med lärarnes
löneförbättring föreskref, att räntan af de s. k. exercitiegodsen hvilka
Karl XI donerat 1685, skulle oafkortad utgå till exercitiemästarne,3
hittills hade universitetet stoppat öfverskottet i sin ficka. Tillskottet
liar varierat högst betydligt allt efter skördarnes beskaffenhet.
Första året 1749 utgjorde det 252, men det kunde ock gå ned, såsom
t. ex. 1752 till 179, men vanhgen öfversteg det lönens belopp (300
dlr. smt.) ett par gånger, så steg det 1772 ända upp till 1,025 dlr.
smt. Genom kanslersbref af 9 aug. 1794 fastslogs den afgift som
de ägde upptaga af eleverna till 2 rdr. riksgälds i månaden, och
deras undervisningsskyldighet bestämdes genom samma bref till 16
timmar i månaden. Som fäktmästare kvarstod Johan Boij sedan 1716.
Efter hans död 1732 nämdcs 10 okt. s. å. kapten Kristofer Porath,
som i 17 år varit fäktmästare i Lund, och efter dennes död i maj 1745
sonen Olof, som innehade platsen till sin död 1 febr. 1763.’ Äfven
denne efterträddes af sin son, fäktmästaren på Sveaborg Karl
Porath, som nämdes 7 mars 1763 och för ålder och sjuklighet fick afsked
27 sept. 1794, då platsen, som tyckes blifvit ärftlig i familjen, gafs
åt sonen Karl Kristofer. Från Karl Poraths tid vet man, att han
1785 hade 21 lärjungar, nästan idel adelsmän och många af dem
officerare, och 1792 ej mindre än 64 stycken, också nästan uteslutande
adelsmän."’ — Dansmästarplatsen innehades vid tidehvarfvets
början af Peter Malpart sedan 1713. Mot slutet blef denne så
afsigkommen, att de adliga studenterna klagade hos kanslern öfver hans
undervisning, hvarpå denne gaf en Karl Fredrik Ristell tillåtelse att
fara till Upsala och imdervisa i dans.0 En hastig död d. 25 okt. 1728
1 Bih. 3, s. 160.
3 Del 2: afd. 2, s. 350.
3 Se Bih. 3, s. 389.
* Som ett kuriosum kan anföras, att hans bouppteckning (kons.
arkiv) visar, att hela hans bibliotek bestod af »Bibel, Psalmbok och en Kom-
munionsbok».
6 Hans uppgifter (i R. Ark.).
0 Se kanslersbref 15 febr. och 1 okt. 1728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
