Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-525
befriade Malpart från skymfen att bb afsatt, ocb Ristell nämdes
31 jan. 1729 till dansmästare. Denne måste hafva varit en kunnig
man, efter kanslern 29 mars 1770 gjorde honom äfven till tysk
språkmästare. Sonen Nils Ristell fick 19 oktober 1773 öfvertaga
dans-mästarplatsen, han dog först 1811. Hans elevantal uppgifves 1785
hafva varit 103 och 1792 126 stycken.
Rit lärare hade universitetet skaffat sig redan på 1700-talet,
1713 hade en Jan Kloppcr anställts som sådan.1 Ilan tyckes till en
början hafva fått försörja sig med sina lektioner, hvarför ock både
konsistorium och kansler sågo sig om efter något sätt att få
honom aflönad; domprosten Molin föreslog då att begära för hans
räkning de mantalspengar från universitetet som ingingo till kronan.2
Det har möjligen skett,"1 men lönen har väl befunnits otillräcklig,
eftersom konsistoriet 17 mars 1727 meddelade kanslern, att det
tillsagt de professorer, som hade adelsmän eller andra studerande i
sina hus, att uppmana dessa att öfva sig för Klopper, tillika
meddelade det, att han för sitt omak med sprutornas ryktande och
dirigerande fått 60 dlr. kpt. årligen. Några år därefter ålade K. Maj:t
d. 6 juli 1731 på ständernas hemställan universitetet att öfvertaga
den aflöning å 250 dlr. smt. som Klopper hittills haft af staten.
Ofverflyttningen hettes skola blifva temporär, men den blef
permanent. Efter Kloppers död nämdes 1 mars 1734 artillerilöjtnanten
Filip Jakob Thelott, som varit O. Rudbeck den äldres medhjälpare
i ritningarna till lians stora botaniska verk, hvarför ock
konsistoriet hyst någon tvekan om hans lämplighet, då ban redan himnit
en hög ålder.4 Thelott fick afsked 1749 med bibehållande af lön
(ban dog 1750), och 15 mars s. å. nämde kanslern till hans
efterträdare konduktören i fortifikationen Karl Gustaf Reimers. Efter
dennes död 1754 nämdes samma år den 28 september en Olof
Nobe-lius, som konsistoriet redan 1734 önskat sig i Thelotts ställe.5 I
hans tid anslogos för första gången medel till en ritinstitution, i det
kanslern 17 okt. 1754 anvisade 10 plåtar (60 dlr. kpt.) årligen till
inköp af vackra estamper och för en gång 30—40 plåtar. Nobelii
svaga lönevillkor upphjälptes 1758 genom en nådegåfva för en gång
1 Se Del 2: afd. 2, s. 371.
2 Kons. till kanslern 29 aug. 1719, kons. prot. 8 dec. 1720.
3 Se Afd. 1, s. 8.
* Se Thelotts ansökan bilagd kanslerns bref lö febr. 1734 och kons.
(ill kanslern 5 mars 1734.
5 I brefvet till kanslern 5 mars 1734 säger konsistoriet, att
miniatyrmålaren »Olof Nobelius yngre» förutom ett vackert intyg af Hårleman
visat prof på sin färdighet »i tecknande, ritande mod penna, tusch och
färgor sauit perspectivkonsten», dessutom vore han Upsalabarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
