Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-573
samma år att skapa en adelsnation, den otidsenliga inrättningen
träffades ju ock af en snar sotdöd.1 Några år senare se vi äfven, huru
universitetets deputerade för granskning af konstitutionerna
föreslå, att bestämmelsen i dessa om adelns förnämligare plats i de
akademiska processionerna skulle »i anseende till närvarande tiders
skick» borttagas.3 Det uppenbara företräde, som Gustaf III
tillerkände adeln framför andra stånd, har dock sannolikt, i det yttre
åtminstone, fördröjt vid universitetet den utveckling, som redan
var på god väg genom omständigheternas egen inneboende kraft.
Man ser, huru konungen vid besöken i Upsala gifver den adliga
ungdomen särskildt företräde å slottet och låter de öfriga föreställas
på Gustavianigården, huru han 1786 försöker, ehuru förgäfves,
gal-vanisera lif i adelsnationen och huru han fann sig obehagligt
öfverraskad af att adelsmän gått in i de hittills ofrälse nationerna.3
Konsistoriets försök kort efter hans död att göra en ända härpå genom
att begära hos hertigen-regenten, att de adliga studenterna skulle
få sig ålagd samma skyldighet som de ofrälse att ingå i viss nation,
rönte ej framgång, hertigen fann en dyhk bestämmelse betänklig
och äfven öfverflödig.1
De adbga studenternas antal har tydligen varit i nedgående
under tidehvarfvet. I förra seklet hade de stora släkterna varit
synnerligen angelägna att förskaffa sina barn den bästa uppfostran
som stod att få. Tiderna hade sedan förändrats, och på 1700-talet
ansågos grundliga studier ej längre hafva samma betydelse för den
unge ädlingens utbildning; en liten universitetsfernissa ansågs ej
skada, men hufvudsaken var att förvärfva den fort, för att tidigt
komma i statens tjänst och icke se lefnadsbrödet snappas bort af andra,
som varit raskare i vändningarna. Tyvärr saknas nästan alla
uppgifter om de adliga studenternas antal imder tidehvarfvets fyra första
decennier, man vet blott, att 1725 voro 42 nobiles inskrifne och 6
oinskrifne, och att 1748 om våren funnos 4 grefvar, 17 baroner och
47 adelsmän.5 Från 1761 kan man följa antalets växling bättre,
tack vare Berchs tabeller." Man ser af dessa, att VT. 1761 var an-
1 Om adelsnationcn se Afd. 1, s. 442 ff.
3 Se Bill. 4, s. 293.
3 Se Afd. 1, s. 622—23. Adelsmännens inträde i nationerna tyckes
hafva blifvit något vanligare på 1770-talet (Åberg, Stockh. nat. hist., s. 36).
1 Se Afd. 1, s. 678.
5 Listan från nov. 1725 finns bland kons. acta, den från 1748 i R. Ark.,
Academica, F. Det är att märka, att i den senare finnas 2 adelsmän
inskrifna i nationer (en i hvar af Stockholms och Smålands).
’ De särskilda tabellerna för noblessen försvinna i studenttabellerna
från och med HT. 1774, men totalantalet frälsemän angifves dock
lyckligtvis äfven efter denna tid i generaltabellen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
