Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-614
af partigiftet. Tessin fäste uppfostringskommissionens
uppmärksamhet därpå och lät påskina, att äfven ungdomen vid universitetet var
delad i hätska politiska partier. Och ehuru representanterna från
Lund och Åbo inom kommissionen uttalade starkt tvifvel om, att
dessa universitet gifvit några dylika lifstecken ifrån sig, beslöt
kommissionen 1750 att uppmana kanslererna att förnya den varning, som
dessa redan 1748 låtit afgå till konsistorierna, att vaka öfver, det inga
vidriga intryck ingötos hos studenterna rörande öfverhetens göromål
och riksens undersåter. Åtgärden förestafvades sannolikt
hufvudsakligen däraf, att Upsalakonsistoriet vid denna tid ansågs hafva
utpräglade Mössympatier, och att man befarade, att lärarne därstädes
skulle inverka på ungdomen i en för Hattpartiet farlig riktning.1
Handlingarna låta oss dock ej veta något om politikens fördärfliga
inflytande på ungdomen förrän emot tidehvarfvets slut. Den
onaturliga höjd, till hvilken partimotsatserna i det offentliga och enskilda
lifvet då uppdrifvits, och ej minst den häftighet, med hvilken de ofrälse
stånden då uppträdde mot adelns företrädesrättigheter, kunde icke
undgå att sträcka sig djupt ned och tränga in äfven vid universitetet,
där de ofrälse elementen voro så starkt representerade. Många
exempel har man icke på, att dyningarna af de politiska stormarna
upprört äfven studentkretsarna, men docenten Malmstedts sega kamp
i Värmlands nation, där ban framträder som en verklig tribunus
plebis, bär en stark politisk färg, och andra samtida vittnesbörd
antyda, att partisplitet trängt in äfven i studentlifvet och att studenter
kunnat användas som verktyg af smidiga och hänsynslösa
partimän.2 Efter 1772 års statshvälfning har dock säkerligen universitetet
för lång tid fått lefva alldeles i fred för politikens inverkan, och man
märker icke något spår af, att Gustaf III:s konflikt med adeln och
den nya statshvälfningen af 1789 har upprört sinnena hos
ungdomen. Å andra sidan måste bekantskapen med de franska
upplysningsfilosofernas skrifter öppna denna ungdoms ögon för den jäsning
som genomgick det europeiska samhället, och när denna slutligen
kom till ett vulkaniskt utbrott genom franska revolutionen, är det
otänkbart, att icke de världshistoriska tilldragelser, som då följde
slag i slag och som genombäfvade bela världen, skulle hafva blifvit
föremål för studenternas uppmärksamhet och tankeutbyten. Och
1791 har tydligen ett rykte spridt sig, att några våldsamheter, som
begåtts af studenterna i Upsala, stått i sammanhang med en slags
politisk jäsning bland dem framkallad af händelserna i Paris. Då-
1 Om Tessins och Uppfostringskommissionen se Afd. 1, s. 211 ff.
2 Om de politiska rörelserna i Upsala mot partitidehvarfvets slut
se Afd. 1, s. 472 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
