Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-28
liade så förändrat sig, att ingen tänkte längre på något
teologernas företräde framför deras kolleger; den andra frågan har man nog
visligen aktat sig att beröra i byråkratiens gyllene tidehvarf.
Emellertid fanns nog fåfängan, denna mänskligketens arfsynd, kvar på
djupet, ock när det lät sig göra, gaf den sig luft; i beröringen med
borgerskapet har man säkerligen kållit strängt på sin
öfverlägsenhet. Vi hafva sett akademisekreteraren Boudries oskicklighet i
detta afseende,1 ock man får af handlingarna i allmänhet det
intryck, att här gapade en rätt stor social klyfta, kvilket dock, i
förbigående sagdt, ej hindrade professorer att gifta sig med förmögna
borgardöttrar. Så långt gick man dock aldrig kär som i Lund, där
det 1720 betraktades nästan som en vanhedrande gärning, att en
professor gifte sig med en bondflicka.2 O. Rudbeck d. y. upptog
emellertid ganska illa, att Stockkolmsmagistraten i ett bref till
konsistoriet underlåtit att kalla professorerna välborne.3 Adelskapet
var ock en utmärkelse som skattades högt, samme O. Rudbeck
erinrade med stolthet i konsistoriet om, att han var en riddersman.’1
Det var dock en sällsyntket, att en professor ansågs värdig af
denna utmärkelse, endast fyra af universitetets stormän i detta
tide-kvarf kedrades härmed; i brist på möjligheten af att ernå ett
adelskap har man icke kaft något emot att förvärfva en titel, jag har
ofvan nämt hvilka de lycklige voro och hvad nöjet kostade.5 Det
var väl ock ett utslag af fåfänga, då somliga fakulteter visade sådan
ifver att skaffa sig så granna doktorskattar som möjligt, ock den
gustavianska dräktens anläggande 1778, om ock dikterad af en
önskan att kandia konungen till behag, har sannolikt icke saknat allt
samband med önskan att skaffa sig en prydlig dräkt. Den
pompösa och stundom rent svulstiga stilen i tidens program smakar ock
väl mycket af fåfänga, låt vara att den i kufvudsak berott på
gammal akademisk tradition och på den något servila form, i hvilken
man denna tiden var van att kläda sina uttalanden, då man vände
sig till kögre myndigket.
En af de viktigaste sidorna vid utforskandet af tidens
kulturhistoria är att söka intränga i de ekonomiska förkållanden, under
hvilka universitetets män lefde. Den tafla som här träder för ögat
är icke upplyftande. Ekonomiska svårigketer hafva törnbestrött
de fleste akademiska lärares väg, ock en pinsam fattigdom liar va-
1 Se ofvan s. 11.
2 Lunds Univ. hist. 1, s. 178.
» Kons. prot. 14 febr. 1730.
4 Kons. prot. 5 sept. 1719.
s Se ofvan s. 85—86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
