- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
632

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-632

att det numera, sedan professorsantalet ökats, återkom endast kvart
tionde år, ock att dess besvärligheter voro så stora men dess
förmåner så ovissa och små, att man visserligen icke skulle åtaga sig det,
om ej lagen befallde. Dekanatet inbragte egentligen något endast
i den filosofiska fakulteten, men det återkom i denna först hvart
femte år, ocb dess sportler voro mindre än fordom med anledning
af det sjunkande antalet å nyinskrifne. Inkomsterna af examina,
disputationer, promotionen som borde vara säkra och goda, betydde
föga i de teologiska och juridiska fakulteterna, där dylika
prestationer voro sällsynta, något mera i den medicinska, sedan
promo-tionerna där kommit i stadig gång, och naturligen mest i den
filosofiska, där promotioner regelbundet ägde rum hvart tredje år, ehuru
äfven där sportler af dylik art betydde mindre än förr, sedan
pro-movendis antal inskränkts till 50. Äfven de enskilda kollegierna,
heter det i samma skrifvelse, betydde icke mycket, då landets
fattigdom och tidens dyrhet minskat studentantalet, ja konsistoriet tillät
sig att säga, att om icke ämbetsplikten och ungdomens behof kräfde
att man höll kollegier, skulle man hellre afstå ifrån dem och ställa
sin undervisning på samma fot som exercitiemästarnes, ty det vore
väl magert att för ett kollegium på 12 till 16 veckor endast få 9 dlr.
kpt. af vanliga åhörare och möjligen något mera af adliga studenter.
Om ock denna framställning i det stora bela var riktig, visa dock
andra handlingar, att den i vissa detaljer kan tåla en korrektion. Det
torde framgå af de spridda upplysningar som här nedan meddelas.

Rörande de inkomster som examensafgifterna förskaffade en
teologie professor har man uppgifter, dock ej alldeles fullständiga, från
1737 till och med 1753.1 De visa, att inkomsten ej var obetydlig
och att den gick i stigande; 1738 var den 277 dlr. kpt. för hvar, 1752
åter 513. I förra seklet hade denna inkomst icke stigit öfver 120
dlr. kpt.,3 men så var ock afgiften nu stegrad; alla examinandi
betalte från och med 1737 fyra plåtar (24 dlr. kpt.), således dubbelt
mot högsta afgiften på 1600-talet. Och ingen skillnad tyckes nu vara
uppdragen mellan afgifterna för de olika examina i denna
fakultet, undantaget möjligen för teologie kandidater som troligen
betalte mera,3 hvilket dock betydde föga, då de voro så få. Om filo-

1 Räkenskapsbok för dessa afgifter finns i teol. fak. arkiv.

2 Se Del 2: afd. 2, s. 438.

3 Teol. fak. prot. 1 dec. 1737. Att äfven de filosofie studerande, som
aflade preliminär teologisk examen, fingo betala lika högt som de som togo
präst- eller pastoraloxamen, hvilket ej var fallet i förra seklet (se Del 2:
afd. 2, s. 438), synes däraf .att 1701 en ung Tersmeden betalte 4 plåtar
för dylik examen (Ups. Bibi., U. 73: c). — Teologie kandidaterna fingo
sin förra afgift à 1: 32 rdr. (30 dlr. kpt.) fördubblad d. 28 maj 1789.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free