Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tack skall du ha! - Ådalens poesi - Tack skall du ha!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänner, mente Anders, och på den saken togo de sig
en piliknarkare.
“För dom där käringarna skulle äta opp hvarann,
om dom kom i samma gård, och då kunde vi få det
så bra“, sade Lars.
“Men inte vill jag föda ihjäl dem, de bestarne“,
mente Anders tro på.
“Inte jag häller . . . för du har bättre råd.“
“Föd din käring själf, du!“
“Ja, inte tänker jag föda din.“
“Har jag bedt dej, kanske?“
“Det hörs slikt.“
“Ja, men nu är du evinnerligen olycklig, gosse
lilla.“
Anders slog ihop näfvarne, så att det sade skvatt.
Hå, hå, hå, förmanade Lasse. Inte skulle de slåss
för så usla skrällen. Nej, det skulle de då inte, och
så togo de sig en sextumsspik på den saken.
På det sättet uppgjordes småningom affären i
sakta mak och blef klappad och klar i kvällningen.
Då var också literbuteljen klappad och klar och litet
af en annan literbutelj. Gubbarne voro hvarken
klappade eller klara hvad det beträffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
