- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
118

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En fridens förmiddag - Ådalens poesi - En fridens förmiddag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppsyn och hastiga steg förbi käringen på
stugubron.

Käringa såg p¾ pojken, att han haft lite
raktik för sig och skyndade sig in för att se hvad
det var för något, innan Jonas skulle komma utom
strykhåll.

I detsamma käringen steg in — pang!!

Ugnen var som en stor pistol; det stod eld och
rök ur den och katta — förladdningen! — flög tvärs
öfver golfvet i andra väggen, som en kula, omgifven
af eldslåga. Käringa kastades på sin bak där hon stod,
så att det sa’ duns i golfvet. Nu kan tänka — — —!

Vips var käringen ute på jakt efter sin älskade
styfson. Han såg henne komma farandes i brådska,
men han ville inte träffa henne för tillfället, utan
lägs-nade sig hastigt af till storstenen. Bredvid stenen
var en gran-“låge“. De startade uppför samtidigt men
pojken hade några steg före, och för hvarje gång han
vid löpandet rundt stenen kom till granruskan hoppade
han lätt öfver den, medan käringen inte var “god för“
det, utan var tvungen att lyfta på kjortlarne och klifva,
för hvarje gång hon fullbordat ett hvarf kring stenen.
De hade en sträng sysselsättning ganska länge och
ingenting sades, ehuru de sågo hvarann ibland. Jonas
var mera professionell, medan käringen deltog såsom
amatör. Han var också i bästa kondition då hon
började flåsa. Detta gjorde honom öfvermodig och säker
om att komma in som n:o 1. Hinderridt var hans
specialitet — till den grad att han tog den så där
mera nonchalant. Därför fastnade han också i granen
och låg på näsan ett-tu-tre. Tänkte nog stiga upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free