- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
122

Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstnärliga lättsinnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122 ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER

kunde sätta sig att stirra på en ung flicka i sällskapet
och falla i gråt. Jag lockade ut honom för att icke
hans psyke skulle störa värdfolket — och engång
frågade jag: — Varför gråter du, Otto?

— Å — och hans axlar skakade av gråt — jag
tänker — tänk om någon skulle skända den flickan eller
bara tänka på att bära sig illa åt mot henne, för hon
är ju bara god och ren, god och ren!

Och det dröjde länge innan jag fick honom lugn.
I nästa ögonblick blev han Otto igen och gick tillbaka
in i salongen, rakt på värdinnan och sade: — Har ni
något ylons (öl) för jag är så förbannat törstig!

Nå, det var ju bara att gå, ty han passade inte i
salonger.

Engång, då han den första i någon månad fått sina
månadspengar av Pontus Fürstenberg och jag kom
hem till mitt underliga logi (jag bodde den gången
i ett avlångt rum utan kakelugn, det hade väl varit
något slags garderob engång i tiden och allt vått
bottenfrös under vintermånaderna) hörde jag buller,
skratt och bråk inifrån våningen. Jag tyckte mig känna
igen Ottos röst och gick in. Där satt han vid salsbordet
med en stor hummerburk framför sig och åt med
någon gaffel, slafsade i sig stjärtar och klor och
rökte en stor cigarr samtidigt. Och runtomkring bordet
sutto värdinnan och hennes två döttrar drickande
champagne ur tjocka dricksglas. På bordet stodo nämligen
tre flaskor champagne, inköpta av Otto. Familjen var
för övrigt mycket aktningsvärd — intet att anmärka på
— men den hörde möjligen inte till de ledande inom
Göteborgssocietén.

— Hör du, Otto, sade jag, sedan jag gjort min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:13:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adel/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free