Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - En ledande regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
ADOLF HEDIftf
med någon af den aflidna makans syskon eller därmed
likställig släktled. Alldenstund regeringen aldrig förvägrar
sådant tillstånd, då hennes pröfningsrätt sålunda är en
med tidspillan förenad onödig formalitet, skulle man väntat
lagutskottets oförbehållsamma bifall, men utskottet visste
bättre. Det afstyrkte motionen på den grund, att k. m:t
redan afslagit tvenne enahanda framställningar från
riksdagen, senast år 1868, och att det ej vore antagligt, att
en förnyad framställning skulle röna bättre öde. Denna
sak företer ett exempel på ringa benägenhet hos regeringen
att, äfven när så utan någon tänkbar olägenhet ske kan,
minska antalet af dessa småbestyr, hvilka eljest med
beklagande anföras såsom hinder mot stora reforminitiativ.
I förbigående må vara tillåtet att anmärka, att en
regering, som icke är böjd för rent politiska reformer, till
exempel valrättens utsträckning, skulle stärka sin egen
ställning gent emot dylika reformyrkanden, som hon ej
vill bifalla, genom ett kraftigt främjande af förbättringar
inom den allmänna lagstiftningen och lagskipningen. Man
må hysa huru radikala politiska åsikter som helst, man
må vara än så mycket öfvertygad — och jag för min
ringa del är det — att en utvidgning af den politiska
rösträtten är i princip rättvis, in praxi ej skall medföra
några vådor, utan verkliga, om just icke storartade
fördelar; att den följaktligen äfven är klok och därför bör,
hellre i god tid och villigt än ovilligt och sent, medgifvas;
så kan man likväl ej ärligt förneka, att för en stor del
af dem, som rösträttens utsträckning afser, åtskilliga andra
samhälleliga förmåner äro af ännu större värde än
rösträtten vid riksdagsmannaval, och bland dessa nämner jag
utan tvekan framför allt en större inflytelse, genom en
någorlunda mänsklig rösträtt, å kommunens
angelägenheter, samt sådana förändringar i lagstiftning och
lagskipning, som betrygga en verklig likhet inför lagen, i hvilket
senare afseende vår polislagstiftning och polislagskipning,
företeende en maktfullkomlighet och tilltag, sådana att
k. m:t i statsrådet visserligen aldrig skulle tillåta sig
någonting dylikt, förtjäna den allvarsammaste
uppmärksamhet. Härmed är antydt, hvarför äfven en radikal
reformpolitiks varmaste vänner kunna önska att se äfven
en för politiska reformer icke benägen regering intaga en
kraftigt ledande ställning. Härmed är äfven antydt, på
hvad sätt hon därtill kan blifva i stånd: det sker ej genom
bleklagda nej till politiska reformyrkanden, utan genom
kraftigt främjande af icke-politiska reformer.
Med denna tanke för ögonen — behofvet af en
kraftigt ledande, en i spetsen raskt framgående, en
initiativens regering — ställer jag till mig själf den frågan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
