Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
ADOLF HEDIftf
lemmar utses, också de, indirekt, genom elektorer,
nämligen alla de landstingsmän för landsbygden, hvilka väljas
af härad eller tingslag, som innefattar mer än en
kommun, och alla de landstingsmän för stad, för hvilkas
utseende stadsfullmäktige äro elektorer, hvadan valet af
Första kammarens ledamöter är dels indirekt, dels dubbelt
indirekt.
6) Och själfva grundvalen för utseendet af Första
kammarens ledamöter är den orättfärdiga kommunala
rösträttsskala, hvilkens rykte såsom en svensk »nationell
egendomlighet» och såsom vår Första kammares ögonsten
numera börjat tränga ut öfver våra landamären och nog
en gång skall nå lika långt bort i vida världen, som
Karl XII:s namn.
Ändamålet, om det var en sådan »karaktärsskillnad»,
som skulle utgöra ett oöfverstigligt svalg mellan Första
kammaren och den Andra, har ock blifvit uppnådt. Med
själfkänsla och belåtenhet har hr Bergström, Per Axel, i
Första kammaren intygat det förhållandet — det
glädjerika, sköna —, att Första kammarens »idéer och opinioner
äro ofta himmelsvidt skilda» från Andra kammarens. Första
kammarens ledamöter äro, med ytterst rara undantag,
inga publikaner och syndare, som rygga för att
tull-beskatta de norrländska skogsarbetarnes amerikanska fläsk.
De äro, nästan allesammans, politiska »östgötar gudskelof.»
Denna karaktärsskillnad, den skall nu utgöra vår
svenska sällhets — konstitutionella garanti. Men öfver
allt annorstädes tänker man himmelsvidt annorlunda om
dessa ting.
Vi veta ej, om våra senatorer hört talas om den för
icke länge sedan hädangångne, vidt fräjdade belgiske
vetenskapsmannen Émile de Laveleye. I det fallet, att
de känna honom, bör det kanske roa dem att höra
Lave-leyes mening om en Första kammare i sin prydno. Den
är så skiljaktig som möjligt från hr Bergströms teori och
vår Första kammares praktik. Laveleye säger:
»Man har velat, att den öfre kammaren skulle
representera konserverandets, och den nedre kammaren
framstegets anda: en gammal och /ärlig teori, ty i en tid, så
otåligt reformlysten som vår, skulle det vara att inviga
den öfre kammaren åt en impopularitet, som komme att störta den,
jämte dem som stödde sig därpå. Den öfre kammaren borde
vara öppen för alla opinioner och mottaga i sitt sköte de
mest utmärkta målsmännen för alla, äfven de mest
ytterliggående partier. Den franska senaten är må hända för
närvarande den församling, som mest närmar sig detta
ideal.»
I samma riktning hafva, med tanke på hvar sitt lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
