Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Sveriges första kammare enligt motiven till riksdagsordningen och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
ADOLF HEDIftf
äro valda, och för att söka dem behöfva vi hvarken gå
utom vårt eget land eller tillbaka i tiden.
I Första kammaren skulle »bildningens talan» vara
tryggad, där skulle »ett upplyst tänkesätt» och »den
högre bildningen» blifva bofasta.
Jag kommer ihåg, med hvilken häpenhet en
medarbetare i Aftonbladet trädde in till mig en morgon för
tjugutvå år sedan för att nästan med andan i halsen
berätta mig, att han på en bjudning kvällen förut
sammanträffat med en ledamot af Första kammaren, hvilken
aldrig förr hade hört talas, och endast med svårighet lät
sig öfvertygas om att Sverige har en grundlag som heter
Tryckfrihetsförordningen. leke tror jag, att dylika
senatorer då voro sällsynta — visst icke, men de utgjorde väl
ej såsom nu Första kammarens stora majoritet; i alla
händelser förstodo de på den tiden litet bättre att skyla
sin okunnighet.
»Är det någonting som jag särskildt behöfver läsa
nu, sedan jag blifvit riksdagsman?» sporde en major och
svärdsriddare, som ett af de södra landstingen för några
år sedan skickade upp till Riddarholmen för att votera
tullar. »Ja,» svarade den tillfrågade vapenbrodern och
riksdagskamraten, »ja först och främst skall du läsa
grundlagarne». — »Grundlagarne?» utbrast herr majoren
— »grundlagarne, hvad i h—e är det för lagar?» Det
är samme uniformerade skåning, som yttrade: »Nog är
jag konservativ, men den här tilläggsbevillningen den
kommer jag i alla fall att rösta emot.»
En annan fyrkvals-produkt, som under sin första
riksdag kom underfund med att det fanns någonting,
som hette grundlagar, gick till en af våra större boklådor
och begärde dem. Man lämnade genast fram ett exemplar,
jag minnes nu ej rätt om af Uppströms edition eller Alins,
där ju jämte grundlagarne finnes åtskilligt annat. Men
med en syperb fyrkrörelse af högra handen visade
senatorn tillbaka den lilla boken: »Nej,» sade han, »jag vill
ha hela verket.»
Hvad göres oss för öfrigt mer vittne behof, än det
riksspektakel, som i höst uppförts af tre konungens
befallningshafvande, af hvilka tvenne, landshöfdingen i
Västerbottens och landshöfdingen i Kronobergs län, äro
ledamöter af Första kammaren, tillhöra besättningen å »den
högre bildningens» borg?
När den ryktbare, fruktade agitatorn William Cobbett
år 1820 utgaf en i form af bref, adresserade till hans
kära lilla James, affattad ganska förträfflig engelsk
grammatika, afsedd för skolor och ungdom i allmänhet samt
särskildt för soldater, sjömän m. fl. — i förbigående sagdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
