Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Regeringen och bolagsväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
ADOLF HEDIftf
i sin ordning, att bolaget skulle få fullständigt envälde
öfver alla människors bostäder där uppe. När jag tagit
kännedom om bandlingarne, begärde jag att få tala med
dåvarande expeditionschefen i departementet — jag ansåg
det vara alldeles onyttigt att tala med departementschefen,
som för öfrigt ej stannade kvar i regeringen så länge,
men i stället hunnit lyckliggöra ej mindre än två af rikets
län — utan jag vände mig till expeditionschefen och
frågade honom: är det meningen, att detta skall komma
fram såsom kungl, proposition till nästa Riksdag? — Jaa,
det tror jag visst att det skall, svarade han. — Då ber
jag att få nämna för er, att om det vore möjligt att
omintetgöra denna plan genom att sätta lifvet till, skulle jag
gärna göra det. — Han blef efterträdare åt sin dåvarande
departementschef. Det kom ej någon proposition till
följande Riksdag, och det såg ut som om det ej skulle
komma någon till näst därpå följande heller. Man började
undra i Norrland, och undrandet tog sig åtskilliga uttryck
i tidningarna. Hvad var anledningen till att det dröjde
så länge? Anledningen var den, att den nya
departementschefen underhandlade med det mäktiga bolaget, bedjande
och tiggande det att i Guds namn göra några eftergifter,
icke begära fullt så mycket, ty då vore fara värdt, att
det ej skulle gå igenom i Riksdagen. Bolaget gjorde då
skenbara eftergifter och ej någonting annat, och jag
förmodar, att det är många här, som minnas den skandalen,
det är den kungl, proposition till Riksdagen, hvari
regeringen ställde sig helt och hållet till detta bolags
förfogande, ända därhän, att, när man ålade bolaget att
bekosta polis på platsen, polismännen gjordes till bolagets
tjänare, som skulle uppbära sin aflöning på bolagets
kontor 1 Denna proposition höll jag för angeläget att
särskildt kritisera i en motion, för att det ej så lätt skulle
bli bortglömdt hvad en svensk regering var i stånd till
att göra för ett bolag och i ett bolags intresse.
Kammarens ledamöter lära väl till stor del också komma ihåg,
hvad öde propositionen här fick. Det är icke värdt att
försöka att med en sådan där vändning, med ett uttryck,
som alldeles icke återgifver för någons öron hvad som
sagts, komma ifrån det faktum, som hela Sveriges rike
känner — det är ej värdt att förneka det — att herr
statsministern och hans kolleger se med de stora
penningmännens ögon och rätta sina propositioner, det må gälla
sådana frågor som denna eller det må gälla löneregleringar,
efter de synpunkterna och icke efter några andra. Detta
omintetgöres ej genom något utbrott af indignation, afsedt
att förvärfva några röster åt ett förslag, som bör vara
dömdt att falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
