Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet
- Tryckfrihetsfrågor. (Motion. n:o 188 o. 193 A. K. 1902)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSFRÅGOR
475
försmädligt. Men vi få äfven härutinnan resignera oss;
våra presslagsparagrafer lända ej till mönster för andra,
och de hindra ej tidsandans verkan och sakernas
naturliga gång. Den tiden är svunnen och glömd, då Europa,
enligt hvad sagan förmäler, hade sina blickar fästa på det
svenska riksdags-borgarståndet.
*
Vi komma till det tredje stycket, hvilket såsom
tryckfrihetsbrott stämplar »allt» kungörande i tryck af hvad som
rör underhandlingar med främmande makt, Vi skola
således, efter en tidsenlig omarbetning af presslagen, söka
»regeringens tillstånd eller officiell tillåtelse», för att få
omtala »tillärnade» bestämmelser i en handelstraktat, som
vi finna skadliga ? Och likaledes skola vi vara hotade af
straffarbete, om vi erfara och röja och påkalla hela
nationens veto mot en politisk underhandling, lik den år 1863
lättfärdigt började, vårdslöst fortsatta och nesligt slutade
med Danmark?
Det är ganska möjligt, att den parlamentariska
diskussionen om förhållandena till en främmande makt någon
gång kan medföra sina olägenheter. När för några månader
sedan den skamligaste koalition af högerns och yttersta
vänsterns partilidelser i den franska deputeradekammaren
begagnade Tonkin-frågan, för att genom anfallen på Brissons
ministär förskaffa sig en efterskörd af hämnd mot Jules
Ferry, då hördes, men förgäfves, den befogade varningen,
att kineser och andra orientaler ha »finfc öra», och att man
genom en sådan diskussion kunde sätta den ännu osäkra
freden på spel. Men, må man nämna oss ett fall, ett enda,
då en nog långt drifven offentlighet gjort en nation, en stat
någon skada, jämförlig med de olyckor, som i hundrade
fall den diplomatiska sekretessen tillåtit en egoistisk,
lättsinnig eller brottslig regering att nedkalla öfver land och folk.
Vi skola nämna ett fall ur vår nyaste historia, då
förhemligandet af förhandlingar med en främmande makt
—- de med Ryssland om Finmarken — icke gjorde något
gagn å ett håll, men måste göra och gjort skada å ett
annat. Det kunde ej gagna oss i förhållande till Ryssland,
ehuru det var ett prof på undfallenhet mot den väldige
grannen; ty inför Europa anklagade vi honom tydligt nog
genom novembertraktaten och genom svensk-norska
kabinettets cirkulärdepesch af den 18 december 1855. Men
det måste göra och har gjort skada här hemma, ty de
förenade rikenas folk fingo ej veta, hvad som hotar dem
och hvad deras frid tillhör.
I det utlåtande, som föranledt dessa påminnelser, yttras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:30:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/adhedin/0485.html
