Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - I unionsfrågan (med anledning af De Geers uppsats 1895)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I UNIONSFRÅGAN.
597
och spanska regeringens löften, lika ofta brutna som gifna,
vände sig Canning till underhuset, äskande Englands
understöd åt dess äldste bundsförvant. I debatten om
svars-adressen på kronans budskap därom, den 12 december
1826, beskref han med hvilka farhågor han motsåg och
huru gärna han ville undvika krig, ett krig, sade han, »ej
så mycket vapnens som opinionernas», ty sådant vore det
krig, som Spanien nu företoge mot Portugal. Han måste
befara att England då »ej kunde undgå att se samlade
under sina fanor alla de oroliga och missnöjda inom hvarje
nation, med hvilka det komme i konflikt. Det är tanken
på denna nya makt i hvarje kommande krig. som väcker
min bekymmerfulla oro». Som vi se, följde i detta
berömda tal varningsgraderna till de absolutistiska makterna
på kontinenten slag i slag. Men kulmen återstår ännu.
Englands uppgift, fortsatte han, vore att låta dem å ömse
sidor, som bekände våldsamma och öfverdrifna läror, röna
att det icke låge i deras intresse att förvandla en
skiljedomare till motståndare. Och så kom den passus i talet,
som retade klerikalerna i Frankrike till ursinne mot
Canning — denne rasande jakobin, sade de, som lockat de
missnöjde bland alla folk — och kom Chateaubriand i
själfva pärskammaren att fnysa af förbittring öfver det
farliga ordet om ett »opinionskrig». Canning förliknade
nämligen Englands position i de kämpande politiska
meningars svall, som mer eller mindre våldsamt upprörde
åtskilliga länder, vid denne vindarnes härskares, som skalden
beskrifver:
På spetsen Aeolus sitter,
kufvar förmätet mod med spiran och tuktar de djärfve.
Om han försummade det, i sin våldsfart ryckte de med sig
himmel och jord och våg och strödde dem fjärran i luften.
Han skulle ej kunna sofva lugnt på sin bädd, sade
han, om han bidroge att lössläppa de ännu fjättrade
lidelsernas stormar. Men — de togo visst ej fel som trodde,
att det var på hotet i de två sista verserna Canning lagt
den starkaste tonvikten *.
* Det var vid detta tillfälle, i sitt svar till några talare, som
Canning om sin politik år 1823 med anledning af Frankrikes väpnade
intervention i Spanien sade, att han då beslutit, att om Frankrike
finge Spanien, det ej skulle få Spanien med Indierna: »I called the
New World into existence to redress the balance of the Old». Själf
-berömmet tål någon afknappning. Den nordamerikanska
Monroe-doktrinen formulerades i presidentens budskap till kongressen i
december 1823.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
