- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
617

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unionspolitik - Flaggfrågan i Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLAGGFRÅGAN I NORGE

617

norska flagga var till en början och föiegafs sedermera
vara, att sjöröfvarstaterna ej erkände den norska flaggan.
»De kungliga krigsfartygen» äfvensom konsulerna
för-bjödos att på något sätt bistå eller beskydda befälhafvare
och manskap å fartyg, som bortom Finisterre underläto att
föra den s. k. unionsflaggan, ja, de k. krigsfartygen
beordrades att »anhålla» så fruktansvärda missdådare!

Ännu efter det fransmännen genom eröfringen af
Algérie 1830 knäckt barbareskernas makt, satt tillåtelsen
hårdt inne att äfven å aflägsnare vatten få begagna
handelsflaggan af år 1821. Först genom resolutionen
af den 11 april 1838 förordnade Carl Johan, att alla
bestående förbud mot norska handelsflaggans begagnande
å vissa farvatten upphäfvas och att det stode de norska
handelsfartygen fritt att föra 1821 års flagga likasom de
svenska att segla under den gamla svenska flaggan.

Rikenas andra gemensamma konung har sålunda
genom resolution af 1821 och 1838 sanktionerat den norska
handelsflagga, som 1821 års storting beslöt, som 1893 års
storting åter velat genom lag befästa och som innevarande
års storting å nyo beslutit.

*



Äterstod så frågan om örlogsflaggan, hvilken af konung
Oscar I afgjordes på ett sätt, som i och för sig hälsades
med jubel i Norge. Detta skedde dock i förbindelse med
en ändring af handelsflaggan, hvarur den nuvarande
flaggfrågan uppvuxit på sätt och af anledningar, som längre
fram skola påvisas.

Örlogsflaggan hade, såsom redan är nämndt, år 1815
blifvit anordnad på ett sätt, som ingalunda stod i
öfverensstämmelse med föreskriften i § 111 af Norges grundlag,
i ty att den ej blef en »unionsflagga», utan den svenska
flaggan med tillsats af rödt och hvitt i öfversta hörnet.
Att detta påbud väckte missnöje i Norge, är ju lätt att
förstå; det lär äfven till en början icke ha upptagits rätt
väl i Sverige.

Genom konung Oscar I:s resolution den 20 juni
1844 fick örlogsflaggan — hvartdera rikets flagga försedd
med unionsmärke — en från likställighetens synpunkt
tillfredsställande beskaffenhet, ett i Norge länge hyst,
berättigadt önskemål uppfylldes, och en giltig anledning
till missnöje aflägsnades. Men då den af Carl den XIV
Johan 1821 och 1838 godkända handelsflaggan numera
också skulle bära unionsmärket, hvilket förordnades utan
stortingets medverkan, så lades därigenom grunden till
den nuvarande flaggfrågan. Belåtenheten med den nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free