Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inför lönemoralen. Hon är en del av familjen, och familjen
är blott en konsumtionsförening, som skall ekonomisera lönen
och göra priset på arbetskraften billigare. Gift fortsätter hon
samma roll som ogift, blott i större grad och mera verksamt.
Kvinnan gör samma arbete som potatisen. Kvinnan och
potatisen ha varit kapitalets förnämsta hävstänger — jag menar
nu icke blott det, att den senare säges göra den förra liderlig
och fördubbla hennes fruktsamhet. Mannens lön beräknas på
ett visst kvantum potatis, och kvinnans kristliga försakelse har
brakt det därhän, att detta kvantum potatis icke ökas, när
mannen tar en kvinna ur fabriken och låter henne dela sin
säng. För kvinnan återstår då endast potatisskalen. Där slutar
hennes roll, ty längre kan hon icke spela med, men den slutar
icke häller förr än där.
Ja, mina vänner, detta är den sociala frågan, att mannens
lön även är familjens lön. Lönemoralen undergräver vår kultur
genom att begagna kvinnan som medel att förinta hennes egen
lön och reducera mannens till ett potatisminimum. Ty den
gifta kvinnans värdelösa värde blir genom konkurrensen det
gränsvärde, dit även den ogifta kvinnans marknadsvärde pekar
och småningom sjunker. Flickans avlöning utgår som biinkomst
åt mannens fri Ila. Det hjälper icke, att hon förklarar sig icke
vara någons fr illa, att hon således varken mottager pengar
eller naturprestationer för lämnad kärlek. Den verkliga
synpunkten för lönemoralen blir alltid den, att hon bör ha en
man, vars potatisskal hon får äta.
Det är i lönemoralen vi ha att söka orsaken till vårt
släktes vansläktande. Då kvinnan, av vilkens blod vi alla leva
under de första nio månaderna av vår tillvaro och vilkens
safter vi suga ännu ett år därefter, är hänvisad till lämningarna
efter den manliga arbetskraftens förnyelseprocess, till
potatisskalen och brödkanterna, så måste vi enligt lagarna för
kraftens kretslopp i naturen komma till världen i försvagat skick,
såsom ofullgångna foster, andliga eller kroppsliga undermålin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
