Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftställares auktoritet och den entusiastiska ton, vari Nietzsche
av honom presenterades för Nordens författarevärld, kom
detta namn med ens på modet och fick här hemma en vida
större glans, än det ännu äger i Tyskland, och större än det
i själva verket förtjänade. Georg Brändes hade då
uppenbarligen tröttnat på 70- och 80-talets problem-litteratur,
som hämtade sitt idéinnehåll från den liberala demokratiens
satser, och även på de själlösa stämningsböckerna, som icke
hade något idéinnehåll alls. Han ville ge författarna en ny
och kraftig andlig spis. Han, den estetiskt lagde och
sysselsatte demokraten, som nog ej uppmärksammat de sociala
företeelserna tillräckligt nära och intresserat för att av dem
påverkas till socialism i vår mening, var vid denna tid mätt
på liberalismen och såg sig om efter någon andlig motvikt till
de förflackande tendenser, vilka den nakna frisintheten med
sitt jämnstrukna värdemått drog med sig in i litteraturen,
Friedrich Nietzsche fick nu fylla detta behov. Brändes har
fordom varit en varm beundrare av Stuart Mill,
nyttighets-lärans berömde apostel. 1 den tyske enstöringens böcker fann
han vid 80-talets slut sannolikt igen sig själv, sådan han
utvecklats under inflytelser från både skolans och partiets
förfall. Den liberala doktrinen hade blivit för gammal och kunde
ej längre lösa problemen. Hon hade dessutom blivit utsliten
och ledsam. Då är det Brändes preparerar Nietzsche till
profet och ger ut parolen aristokratisk radikalism, vilket har
till följd, att hela högen av yngre författare i Sverge, Norge
och Danmark inom en förunderligt kort tid bli anstuckna och
börja förakta all motsvarighet till begreppen folk, demokrati,
massa, liberalism o. s. v. Det skedde, för att använda ett av
Nietzsches uttryck, en hastig »omvärdering av alla värden».
De motiver, som bestämde den danske litteraturhövdingen
att sända ut Nietzsche som »gjennembrudsmand», har han
själv med sin vanliga klarhet angivit i sina nyssnämnda essays.
»Jag har velat hänvisa till honom i synnerhet därför, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
