- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
65

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapsrätt - Om giftorätt - Om mannens målsmanskap för hustrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin giftorätt i vad den andre medfört i boet, och den sålunda
förverkade egendomen tillfaller i stället den dräptes arvingar.
Däremot äger den brottslige rätt att uttaga sin egen andel i vad som
blivit gemensamt förvärvat ävensom i sådan egendom av
gemensam beskaffenhet, som han själv fört med sig i boet.

Till delvis belysning av den nu gjorda framställningen torde
kunna tjäna den å sid. 64 meddelade tablån.[1]

*


Om mannens målsmanskap för hustrun.



Framställningen härom innebär en redogörelse för de
lagbestämda reglerna rörande:

l:o) Mannens ställning såsom familjens överhuvud.

Denna hans ställning, som även benämnes hans
husbondevälde, innefattar befogenhet för honom att låta sin vilja bliva
den avgörande, i fall hans och hustruns vilja ej överensstämma i
angelägenheter, som röra familjen och makarnas samliv. Den
första plikten, som husbondeväldet ålägger hustrun, är att bo
tillsammans med mannen.
Och leva makarna tillsammans, så
har hustrun därnäst skyldighet att inom hemmet underkasta sig
hans vilja.
Mannen saknar emellertid i regel medel att med
tvång göra sin husbondemakt gällande mot hustrun. Om hon
övergiver hemmet, har mannen laglig rätt att neka henne
underhåll, men emot hennes person kan han varken själv vidtaga några
åtgärder, ej heller anlita offentlig myndighets biträde för
hennes återförande till hemmet, vare sig genom direkta
tvångsåtgärder eller genom vitesförelägganden. Den enda form, i vilken
hennes bortovaro eller, vid samliv mellan makarna, bristande
överensstämmelse i deras vilja kan föranleda offentlig
myndighets ingripande, är att rätten dömer till hemskillnad eller
äktenskapsskillnad. Hustruns plikt att i personliga angelägenheter
böja sig för mannens vilja är därför mera huvudsakligen av
moralisk natur. I ett hänseende har emellertid husbondeväldet
fortfarande en rättslig betydelse och rättsliga verkningar, nämligen
i fråga om hustruns förmåga att ingå avtal om sin personliga

[1] I äktenskap, ingånget före den 1 januari 1899, räknas all stadsfastighet till gemensam egendom, därest den ej är att hänföra till fideikommiss, testamentarisk eller annan gåva till ena maken med villkor om
enskild äganderätt för honom till densamma, villkorlig hemföljd eller förvärv efter gjord boskillnadsansökan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:36:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/advokaten/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free