- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
102

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapsrätt - Om boskillnad - Om morgongåva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

102

bär en stark frestelse att genom låtsade överlåtelser eller andra
svikliga åtgärder göra tillgångar oåtkomliga för fordringsägare
eller eljest gäcka deras rätt, mot vilka missbruk av avtalsfriheten
tillfredsställande skydd svårligen kan åstadkommas. I följd
härav kan icke heller det genom boskillnaden åstadkomna
tillståndet framdeles helt och hållet eller ens delvis upphävas.
Något hinder finnes emellertid ej för den ena maken att för den
andre utfärda fullmakt till handling av rättslig innebörd, då
fullmakt innefattar, icke något avtal, utan allenast
fullmaktsgivarens till tredje man riktade, ensidiga viljeförklaring. I
rättsskipningen har gjorts gällande, att lösegendom å en boskild,
med mannen samboende hustrus fastighet eller i en av henne
enskilt förhyrd bostad antages vara hennes enskilda tillhörighet.
(Jfr N. J. A. 1878 : 165; 1887 : 110; 1888 : 136.) Efter det
boskillnadsdom vunnit laga kraft, kan vardera maken för sig sättas
i konkurs, och en deras gemensamma konkurs uppkomma, blott
om den sökes för gäld, som bevisligen är samfälld. (Jfr IST. J.
A. 1902:290; 1904:431; 1906:194.)

Slutligen torde böra framhållas, att, intill dess boskifte sker,
vardera maken, därest ej av förut angivna regler annat
föranledes, behåller förvaltningen av den egendom, varöver maken
ägde råda vid den tid, då boskillnadsansökningen gjordes.

4:o) All gäld, som ena maken gör efter ho skillnad san
sökningens ingivande, anses såsom hans enskilda gäld.

I följd härav är exempelvis hustrun för efter
boskillnadsan-sökninsrens ingivande mannen påförda utskylder
betalningsskyldig allenast i den mån, de kunna anses avse henne ensam.*
(Jfr Tf. J. A. 1913:601; 1914:453.) Om så bör anses vara
fallet, avgöres enligt bestämmelserna i 25 § i k. f. om
inkomst-och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910 och 5 § i
uppbördsreglementet den 19 maj 1911.

*


Om morgongåva.



Härmed menas den andel i mannens giftorätt och enskilda
egendom, som hustrun eller undantagsvis hennes arvingar i vissa,
här nedan angivna fall erhålla vid äktenskapets upplösning.


Morgongåva kan antingen vara ut fäst av mannen, vilken
utfästelse i så fall skall ske före vigseln, eller utgå på grund av
lagens blotta stadgande.

* Har hon särskild debetsedel, åvila de henne naturligtvis ei
alls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free