Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om skiftesväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Storskiftet led emellertid av en del olägenheter, av vilka de
förnämsta voro, att skiftet kunde verkställas, särskilt i inägor
och särskilt i utägor, att ägograderingen ej skedde tillräckligt
noggrant, samt att det högsta tillåtna antalet skiften var större
än nödigt. Man införde därför nya delningssätt, nämligen först
genom åtskilliga förordningar i början av 1800-talet enskif tet
samt sedermera genom stadgan den 4 maj 1827 laga skiftet, för
vilket numera en stadga av den 9 november 1866 är gällande.
Med laga skifte förstås, enligt lagens egen definition:
»oskiftade eller ock redan skiftade, men sammanblandade ägors
utbrytning i så stort sammanhang, som deras beskaffenhet och
belägenhet, utan någon delägares förfång, möjligen må
medgiva». Genom denna skiftesform har man sålunda sökt
åstadkomma, att varje delägare, så vitt möjligt är, får all sin mark
i ett sammanhang. Sådant skifte får dock icke äga rum å jord,
som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning
såsom i stad finnes. Om jorden förut är oskiftad eller
undergått teg- eller storskifte, äger varje delägare rätt att begära
och erhålla laga skifte.* Däremot får ett laga kraft-vunnet
skifte eller däremot svarande enskifte icke utom i vissa
undantagsfall rubbas genom nytt skifte, såvida icke samtliga delägare
äro ense därom. Det är att märka, att skiftesstadgan ej tillåter
skifte å jord, som i sin helhet tillhör en person.
Laga skifte förrättas av lantmätare med biträde av gode män.
Ansökning om förordnande för lantmätare att verkställa laga
skifte skall ingivas till konungens befallningshavande och vara
åtföljd av en förteckning på hemmanen i skifteslaget, med
uppgift å deras natur och ägare samt de senares vistelseort. Vid
skiftet graderas all skifteslagets mark, inrösningsj orden (odlad
och odlingsbar jord) för sig och avrösningsjorden (den övriga
jorden) för sig; och skall varje delägare, så väl i
inrösnings-som i avrösningsj orden, erhålla vad i vidd och godhet emot hans
ägolott efter delningsgrund och uppskattning svarar, och det
med någorlunda jämn blandning av sämre och bättre mark, så
att han erhåller den honom tillkommande andel såvräl av åker
och äng eller därtill tjänlig och odlingsbar jord som ock av
skogs-och betesmark. Börande vissa åtgärder under
skiftesförrättningen hava delägarna beslutanderätt, men själva fördelningen
verkställes av förrättningsmännen.
Första domstol i skiftesmål är ägodelningsrätten, som besJår
av domaren i orten samt tre i lanthushållning kunniga, inom
häradet eller tingslaget boende, bofasta män. Över
ägodelningsrättens beslut klagas genom till Kungl. Maj:t ställda besvär,
* Rätt att begära skifte tillkommer dessutom delägare i samfält fiske
eller annan oskiftad lägenhet, såvida skiftet kan ske utan övriga delägares
förfång, samt den som med stadgad åborätt innehar krono- eller andra
allmänna hemman, m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
